Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Maria Cronquist, Teologfrekvensen i Sverige efter 1830 - III. Teologfrekvensen - 1. 1830—40
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEOLOGFREKVENSEN I SVERIGE EFTER I 830
I 5 I
sköttes ofta ej vid akademien. Den var snarare en gymnasiernas
angelägenhet.1 Kunskaper i teologi ådagalades genom
prästexamen inför vederbörande domkapitel strax före prästvigningen.
Men någon annan obligatorisk teologisk examen fanns ej, förutom
en preliminärexamen, vari teologiska fakultetens lärare, eller i
vissa fall endast dekanus, hade nöjet förhöra alla vid
universitetet nyinskrivna, vad ämne de sedan skulle studera. Som
påbyggnad till prästexamen avlades pastoralexamen inför
domkapitlet för vinnande av behörighet till vissa prästbefattningar.2
Pastoraten voro uppdelade i tre klasser. För de större
pastoraten var villkoret vanligen lärdomsmeriter i allmänhet,
icke särskilt teologiska. Jag erinrar här om några framstående
icke teologer, som under denna period beklädde biskopsämbeten
i Sverige: Tegnér, klassiker; Agardh, botanist, dessförinnan
innehade han S:t Peders klosters och Nöbbelöfs pastorat som
prebende under sin professorstid; af Wingård var eloquentiæ
et poeseos lector vid Göteborgs gymnasium; Heurlin hade varit
docent i latin i Lund och lektor i filosofi vid Vexiö
gymnasium. Jämte lärdomsmeriter voro tjänsteåren avgörande, för
de lägre pastoraten ancienniteten ensamt, vilket gjorde, att
läroverkens lärare, som hade rätt att tillräkna sig dubbla dylika
och dessutom hade filosofisk grad, oftast kommo i åtanke vid
tillsättande av pastorat.
Under 1800-talets första årtionde skedde emellertid en
förändring i prästutbildningen. 1806 upprättades prästseminarium
i Uppsala och 1809 i Lund, där övningar i homiletik
anställdes och föreläsningar höllos över ministerialia och det
allmännaste i juris prudentia ecclesiastica. Alltså det första av
prästutbildningen, som universiteten definitivt övertogo var den praktiska
delen. I Lund leddes övningarna under en följd av år av
Martin Erik Ahlman — Henrik Reuterdahl var dess siste prefekt
— och i Uppsala av Samuel Ödmann, tillika det uppsaliensiska
seminariets skapare.
Seminarieinstitutionen tillkom samtidigt med 1807 års skol-
1 Hos det högre prästerskapet voro andra lärdomsmeriter än teologie
kandidat- och licentiatexamina mycket vanligare. Se Rodhe, Kyrka och skola,
sid. 41.
’ Under mitten av 1800-talet kom denna examen ur bruk och
avskaffades 1884.
3 Se Rodhe, o. a. a., sid. 108, som har en mångfald exempel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
