Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Maria Cronquist, Teologfrekvensen i Sverige efter 1830 - III. Teologfrekvensen - 1. 1830—40
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T 40
MARIA CRONQUIST
mer att höra, sig till prestexamens undergående anmäler, inför
domkapitlet förete intyg, att han vid universitetet varit i
theo-logiska fakulteten inskrifven och där undergått examen i alla
de läroämnen fakulteten tillhöra samt vid densamma befunnits
äga så försvarliga kunskaper i dogmatik och moralteologi,
theo-logiska prenotionerna, symbolik, exegetik, kyrkohistoria och
pastoralteologi, att han anses kunna till prästexamens
undergående av domkapitlet admiteras».1 Denna examen kallades
di-missionsexamen2 eller teoretisk teologisk examen och
efterföljdes av praktiska övningar i homiletik och deklamation, över
vilka prästkandidaten skulle inför domkapitlet uppvisa betyg,
utfärdat av professorn i pastoralteologi. Enahanda
bestämmelser gällde för Lund med undantag av att förhöret i
pastoralteologi fördes över till de praktiska övningarna. Enligt senare
uppgjord statistik (för tiden 1870—84) togo dessa båda examina
i anspråk en tid av i medeltal något över 5 år för Uppsala och nära
5^2 år för Lund.3 Emellertid torde studietiden under 1830 talet
varit betydligt kortare att döma av den 3-åriga
prästutbildningskurs, som vid 1834 års riksdag föreslogs, varav halva tiden skulle
anslås till studier av humaniora.4 Den vanligen föreslagna tiden
är 3 à 4 terminer.® Den teoretisk-teologiska examen växte
direkt ut ur de inträdesprövningar till seminarium, som man —
särskilt i Lund — såg sig nödsakad att anställa för att något
sovra teologmaterialet.6 Det humanistiska underlag för
teologiska studier — i kravet därpå eller åtminstone önskvärdheten
därav samstämde biskop Agardh med sina antagonister inom
Lunds teologiska fakultet — som ansågs önskvärt, vågade man
av ekonomiska skäl och av rädsla för förlängd studietid ej
påyrka, utan nöjde sig med att fordra betyget godkänd i
studentexamen i ämnena teor. filosofi, historia, grekiska, hebreiska
och latin.7
1 Cit. efter »Förslag till stadga för undervisningen i teol. fak.», sid. 15.
2 Dimissionsexamen avlades i Uppsala första gången i mars 1832.
8 O. a. a., sid. 21.
4 Se Handlingar, sid. 36.
5 Grubbe den 24 febr. 1834 i prästeståndet. Se Handlingar, sid. 34.
8 Rodhe, Kyrka och skola, sid. 32.
7 Vid 1834 års riksdag diskuterade man närmast införande av »den
philologico-philosophiska avdelningen av Philosophie-Candidat-Examen». Se
Handlingar, sid. 32 o. 139. Teologisk-filosofisk examen inrättades 1865 och
blev obligatorisk 1877.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
