Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Maria Cronquist, Teologfrekvensen i Sverige efter 1830 - III. Teologfrekvensen - 1. 1830—40
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T 40
MARIA CRONQUIST
svenska presteståndet tänkte om theologi och prestbildning»,
säger Reuterdahl.1
Vilka upplysningar ger den för vårt speciella ändamål?
Om en sak äro alla ense: nedgången av antalet teologer.2
Agardh förlägger begynnelsen 25 år tillbaka, men säger tillika,
att den tid är i mannaminne, då det ännu var överflöd på
präster. Biskop Faxe m. fl. bejaka också nedgången.
Föreligger därför prästbrist? Ja och nej. Det beror på
vilka fordringar man ställer. Skall varje pastor ha tillgång till
ämbetsbiträde, så som Agardh yrkar, föreligger givetvis
prästbrist.3
Reuterdahl företräder en annan åskådning.4 Kvalitet bör
föredras framför kvantitet, och pastor under 60 år med rimlig
väg för sockenbud och till kyrka bör icke behöva ämbetsbiträde,
såvida hans församling ej överstiger 2,000 personer. Flera
andra uppge, att i deras stift ingen klagan över prästbrist
förefinns. I domkapitlens utlåtanden 1838 anse sig blott Lund,
Växjö, Göteborg, Karlstad och Kalmar ha prästbrist, men också
dessa domkapitel karaktärisera den som övergående och redan
på väg att försvinna.5 Att fordringarna på de teologiska
studierna höjts tyder på att kyrkan börjar mera specialisera sig
på sin religiösa uppgift. Denna anses emellertid ännu ej
som den förnämsta, utan förefaller vara sekundär. Kyrkan
anser sig som kulturbärare framför andra och prästeståndet som
det lärda ståndet. På denna uppfattning kunde givas
mångfaldiga belägg. Jag nöjer mig med ett stickprov. Heurlin yttrade
vid 1834 års riksdag: »Jag anser prästeståndets tillvaro,
anseende och värde hufvudsakligast hvila på fundamentet af bild-
1 Recension av sagda Handlingar i Tlieol. Qvartalsskrift ’836, sid. 200.
2 Källan för den följande diskussionen är Agardhs och Bruzelius’
Handlingar, där icke annorlunda angives.
3 Agardhs ståndpunkt på denna punkt synes vara konsekvent. Om man
som han främst yrkar på allmänbildning, ej på teologisk bildning, för kyrkans
präster, och alltså lärdomsmeriter i allmänhet (i filosofi, klassiska språk,
matematik, naturvetenskap) böra fälla utslaget vid platstillsättning, blir behovet
av ämbetsbiträde med naturnödvändighet större.
1 »Det skulle icke vara bättre, att ung duglighet efterhand kommer till
lägenheterna och sedermera ensam, sålänge krafterna tillåta det, bekläda
detsamma, än att ung oduglighet i öfverflöd kan påräknas till biträde både åt
sig sjelf och åt gammal?» Reuterdahl i rec. av Handlingar Theol.
Qyartalsskrift 1836, sid. 168.
’ Se Theol. Qyartalsskrift 1838, sid. 105 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
