Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Maria Cronquist, Teologfrekvensen i Sverige efter 1830 - III. Teologfrekvensen - 2. 1840—60
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T 40 MARIA CRONQUIST
Visby1 1858—72 en minskn. av 9 (en ökn. av 8 f. hela per.).
Härnösand 1838—72 » » »75 (1833—37 en ökn. av 7,
1879—77 av 17).
Lunds och Visby stift voro alltså de enda, som njöto av
överskott på präster, med resp. 8. Kalmar, Visby och Göteborg,
som torde ha fått sitt prästerskap fr. både Uppsala och Lund,
ha fluktuerande minskning och ökning. »Prästbristen i Lunds stift»
är nu ur världen, och snarare är det de från Uppsala
rekryterade stiften, som äro illa ute, så illa, att verkningarna voro
starkt kännbara inpå 1870-talet. Cornelius ansåg, att den
prästbrist, som åsamkats under den nedgångsperiod vi nu diskutera,
trots 1870-talets högkonjunktur ej kunde »amorteras» på mindre
än 30 år.2
Vi kunna på förhand förmoda att liberalismen med dess
antiklerikala tendenser måste ha inverkat på allmänna
opinionen om prästerskapet. Men det är möjligt att komma sakens
kärna betydligt närmare, eftersom de faktorer, som förorsakat
minskning i teologantalet, uppenbarligen verkat så ojämförligt
mycket starkare på Uppsala än på Lund: den liberala teologien
och den stora väckelsen. Båda lågo Uppsala alldeles inpå
knutarna, och man hade där ej heller något, som neutraliserade
verkningarna, så som i Lund. Uppsala teologiska fakultet hade
ej förmåga att sätta en mur mot någondera, därtill voro dess
representanter icke tillräckligt betydande.
En mera liberal åskådning inom teologien än i Uppsala
representerades visserligen av »den stora fakulteten» i Lund,
men denna teologi neutraliserades högst betydligt av dess
kyrkobegrepp och kyrkopolitik. Dess åsikter om prästämbetet kan
närmast uttryckas så, att endast den, som är rite vocatus, skall
förvalta nådemedlen. Verkligt representativ för den liberala teologien
var däremot komministern Nils Ignell i Stockholm samt slutligen
bland lekmän även Fredrika Bremer. Dessa senare ha starkt
inverkat på de bildades tänkesätt i religiösa frågor och äro til 1-
1 Fluktuerande. Visby ansågs emellertid ha lidit av svår prästbrist i
början av 1830-talet, vilken 1877 ännu ej var fullt reparerad. Cornelius
o. a. a. sid. 350.
* Cornelius o. a. a., sid. 350 f. Sverige behövde årligen 84 nya präster
för att upprätthålla status quo, men 8g à 90, om bristen skulle kunna utjämnas
på 30 år. C. menade sig kunna påräkna 88 nya prästkandidater per år från
Uppsala och Lund sammanlagt, om samma tillströmning som 1877 fortginge.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
