Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Maria Cronquist, Teologfrekvensen i Sverige efter 1830 - III. Teologfrekvensen - 2. 1840—60
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEOLOGFREKVENSEN I SVERIGE EFTER I 830 I 5 I
I Uppsala kom man snart till en ganska hög uppskattning
av väckelsens betydelse, en väckelse inom kyrkan
nämligen. (Jämför Myrbergs ovan citerade ord!) Torén skriver
1861 i anledning av den begynnande religionsfriheten: »Det
voro lika fruktlöst som otacksamt att förneka, det under en
längre tid himmelska krafter varit i en starkare rörelse än
vanligt i detta land. Ett sådant förnekande vore fruktlöst ty om
vi icke erkände Guds kärleks närvaro i förnimbar makt och
styrka, så — skulle stenarna ropa.»1 Torén jämför väckelsen
i någon mån med reformationen. Någon reservation gör man
visserligen, betingad av rädsla för misstanken att vilja införa ett
allmänt prästadöme och dess konsekvenser. Jag citerar åter
Torén. Han gläder sig över »sådana, vilka i saktmodig anda,
utan stolthet och förhäfvelse samt angelägna att icke göra
något intrång uti det af Gud uttryckligen insatta och helgade
pre-dikoembetet, i enfald älska och tjena den korsfäste och uppsöka
hans fattiga lemmar, icke trakta efter menniskors pris, men
hungra efter deras själar för hvilka Herren utgifvit sig. Hvem
skulle icke vid tanken på sådana känna sig böjd att af hjertat
instämma i Mosis ord: gifve Gud, att allt folket profeterade!
Den sanne själasörjaren kan också ej annat än, om ock
alltid varm och vaksam, göra sig till godo sådana frivilliga
krafter.»
Alltså: underordnar man sig blott pastor i församlingen, är
ingen olycka skedd. Att friktionen var stark visar dock Toréns
maning till prästerna att vara milda, tålmodiga och fördragsamma,
vilket säkerligen behövdes, både av den orsaken att kritiken
från väckelsefolkets sida var nog så skarp och emedan de
uppsaliensiska teologerna, även de, visst icke saknade ett ganska
hierarkiskt prästbegrepp. En hel litteratur uppkommer på
1860-talet just kring prästbegreppet, som man hade behov av att
klargöra för sig. Meningarna divergera ganska vitt. Torén
lutar, som ovan synes, åt »prästämbetet af Guds nåde». Cor-
är konsekvent, att det blev så, och kan väl knappast vara en tillfällighet.
Jordmånen var i alla händelser förberedd för ett medgivande av större
svängrum för individen.
1 Om några af Svenska kyrkans nuvarande lifsfrågor, Theologisk
Tidskrift, 1861, sid. 25.
II—25425. Kyrkohist. Årsskrift 1925.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
