Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Maria Cronquist, Teologfrekvensen i Sverige efter 1830 - III. Teologfrekvensen - 4. 1890—1925
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
teologfrekvensen i sverige efter I 830
I 5 I
155 (ht. 1904), går så upp igen till samma punkt lit. 1907 och
är nere i 161 vt. 1910. Den relativa siffran är på nedgående
med rask fart från 13,2 % ht. 1900 till 8,a % vt. 1910. Här
inverkar återigen den absoluta studentsiffran, som ju stiger
mycket snabbt från år 1900 ända till 1913 och sedan åter, med ett
litet avbrott under själva krigsåren, till 2,842 vt. 1925. Sina
absoluta och relativa lågpunkt för hela perioden har Uppsala
ht. 1911, 6,3% och 145 teologer på ett studentantal av 2,295.
Vt. 1925 visar ett minimum, som icke står detta långt efter,
nämligen 7,4 % och 210 teologer. Vad maxima beträffar är
antalet högst ht. 1919 med 268 teologer. Det relativa talet
1910—20 är högst ht. 1918 med 10,8 %. Siffrorna för Uppsala
äro ht. 1925 2,906 studenter, 211 teologer och 7,3 %, vt. 1926
2,809 studenter, 206 teologer och 7,3 %} Slutresultatet är
fallande siffror även i Uppsala.
Sammanfatta vi sålunda resultatet, kunna vi konstatera ett
tydligt framträdande lågplan för teologsiffrorna, absolut, och
en starkt markerad nedgång i de relativa talen, under
befolknings- och studentsiffrornas konstanta stigande och växande
uppgifter inom kyrka2 och vetenskaplig teologi. För
konstaterande av status quo må ännu ett förhållande påpekas: det är
den stora procent åldriga präster, som nu förefinnes. Linders
tabell över prästerskapet, procentisk fördelad efter ålder, visar,
att vi under hela den angivna tiden, från 1570 till nu, icke
under någon tid haft så stor procent präster över 70 år som 1920
(som är slutpunkten för tabellen). De utgörs. 15% (emeriti dock
inräknade). Gruppen 50—70 år är också onormalt stor, 41,3 %.3
Detta innebär ju ögonskenligen, att under närmaste io-tal år
en lucka kommer att uppstå, som ej kan fyllas med nuvarande
tillströmning. Ett stort antal präster av ovannämnda
åldersklasser räknar sin studietid under högkonjunkturen på
1870-talet. Från och med mitten på 1880-talet ha vi däremot på
det hela taget konstant nedgång.
1 Se not 2, sid. 172.
2 Enligt Linders a. a., sid. 82, tab. 29 svarade 1830 mot 1 präst 817 in-
vånare, 1850 1,023 invånare, 1900 1,843 och 1920 2,188. Detta innebär ju
en ökad arbetsbörda enbart vad expeditionsgöromål beträffar. Kommer så
härtill den utomordentliga ökningen vad nutida församlingsarbete beträffar:
ungdomskretsar, söndagsskola, studie- och diskussionscirklar m. ni. Se Lin-
derholm, Ploblemställningar och arbetsuppgifter i nutida svensk teologi.
8 Se tab. 31, sid. 86 ff. o. a. a.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
