Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Maria Cronquist, Teologfrekvensen i Sverige efter 1830 - III. Teologfrekvensen - 4. 1890—1925
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
teolog frekvensen i sverige efter i 830 i q3
Jag har uppehållit mig så pass länge vid demokratiens syn på
saken, därför att den måste inverka synnerligen starkt på
rekryteringsbasis för de teologiska studierna. Det är, när en person
skall välja bana, alltså när han till stor del ännu ledes av
uppfattningen i sin omgivning, som den mest utbredda meningen
betyder något. Med demokratiens nuvarande åsikter torde största
delen av vårt folk vara otänkbar som rekryteringsbasis.
Teologi och kyrka kritiseras icke längre blott från religiösa
synpunkter, utan också från intellektuella. Och den bokstavliga
tolkningen av kyrkans dokument ger den uppfattningen att
prästen endera har ett annat sätt att tänka än det allmänt
vedertagna, eller också är oärlig. Denna uppfattning överföres utan
vidare på teologer och teologi i allmänhet. Bundenheten vid
ett visst intellektuellt system, ty så torde man ofta fatta saken,
synes omöjlig att acceptera, och den historiska tolkningen ligger
de flesta oändligt fjärran. Den ungkyrkliga rörelsen har
emellertid här sin stora betydelse, dels därför att den något vidgat
rekryteringsbasis, dels — och mest — därför att den stärkt
intensiteten i intresset inom densamma. Därav den sid. 35
omnämnda starkt märkbara uppgången i teologantal 1912—1918.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
