- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjugufemte årgången, 1925 /
233

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - Handlingar till George Scott verksamhet i Sverige. II. Tal och predikningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

handlingar till george scotts verksamhet i sverige 2 i i

VI. Att någon afgift icke är nödwändig för att wara
medlem af Föreningen; ehuru man på det högsta rekommenderar
hos hwar och en, att befordra Föreningens ändamål medelst
fri-williga bidrag.

Wid min ankomst till London i Maj månad förlidet år,
besökte jag detta Sällskaps Sekreterare, med hwilken jag hade förut
warit i korrespondens, och blef genast underrättad, att Sällskapets
årssammankomst skulle äga rum inom några dagar, samt bjuden att
intaga plats med Direktionen, wid sammankomsten. Årshögtiden
firades uti den s. k. Exeter Hall, en ofantligt stor sal, uppbyggd
medelst allmän subskription, endast för de åtskillige i London
be-fintlige wälgörande Sällskapers offentliga sammanträden. På detta
ställe finnes beqwämt utrymme för mer än 3,000 personer,
ehuru-wäl ingen läktare ännu är uppbyggd; och wid nämnde tillfälle blef
hwar enda plats upptagen, för det mesta af bildadt folk.
Årsberättelsen upplästes af Sekreteraren, och bland de många talare,
som deltogo i sammankomsten, hwilken warade ej mindre än 6 •
timmar, eller från kl. 12 middagstiden till kl. 6 e. m., utmärkte
sig i synnerhet följande, ur hwilkas yttranden jag tager mig frihe
ten meddela några korta utdrag.

Biskopen i London, Sällskapets Ordförande, förklarade, att
han i början twiflade huruwida Nykterhets-sällskaperna woro
ändamålsenliga eller huru en Inrättning, så enkel, kunde uträtta något
stort emot fylleriets förskräckliga härjningar; men erfarenheten hade
numera öfwertygat honom, att han gjorde rätt, då han inskref sitt
namn bland nykterhetens förklarade wänner; och han fann sig
hågad att med förnyad kraft fortsätta sina bemödanden att befordra
en sak, som hwilade på en så god och förnuftig grund, och hwars
werkningar woro så förwånande och wälsignelserika.

Lörd Wenley anmärkte, att för dem som omgåfwo honom
wore det ej någon uppoffring att afsäga sig allt bruk af spirituösa
drycker; men när wi sågo huru de lägre klasserne i synnerhet
för-derfwades deraf, ansåg han för en skyldighet, den ingen filantrop,
ingen patriot, kan med rent samwete undgå, att medelst
förklarande af sitt beslut att aldrig förtära dessa waror, anwända sitt
inflytande på andra, samt uppoffra både penningar och tid till
utspridande af nödig upplysning i detta ämne.

Kyrkoherden i Newyork, D:r Cox, sade, att i Amerika
antog man såsom grundprincip i alla deras wälgörande åtgärder,
denna sats, neml. att det som bör göras, kan göras; och de hade
handlat i öfwerensstämmelse med denna grundsats i allt hwad
nykterheten beträffar. Ty, fastän det i början syntes nästan omöjligt
att kullkasta långwariga, djupt inrotade och allmänna wanor, war
Nykterhetswännen icke desto mindre öfwertygad, att det bör göras,
trots allt motstånd och alla svårigheter; och Herr Cox berättade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:07:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1925/0243.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free