Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - Handlingar till George Scott verksamhet i Sverige. II. Tal och predikningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 6o
meddelanden ocii aktstycken
Kyrkans häfder, desto klarare skall detta förhållande uppdagas för
oss. De till Christus, i Apostlarnas tid, omwände Judar sågo på
de kringliggande folkens behof om Jesu nåd och begåfwo sig åstad
att förkunna dem Christi outgrundeliga rikedomar; och inom en
korrt tid spriddes till många länder ljuset af Jesu Evangelium. På
detta sättet fortfor det, till dess Christi församling hade wunnit
anseende i verldens ögon, ja: werldslig förmögenhet och magt; och
då framträdde egennytta med dess för christelig kärlek qwäfwande
beräkningar; sjelfförnöjelse framställde sina betänkligheter;
liknöjdhet och ljumhet insöfde allt christeligt nit; och Christi bekännare
ställde ljuset under ena skeppo, gömde sitt pund i jorden, lemnande
de arma hedningarna åt sitt mörker och sitt förderf. Och i samma
mon, som församlingen upphörde med sina sjelfuppoffrande
ansträngningar för hedningarnas frälsning, i samma mon blef hon
owerksam, efterlåten och wanmägtig, ja: »då folket sof, kom
owän-nen och sådde ogräs midt ibland hwetet.» (Matth. 13: 25.) Och
detta ogräs wäxer till och sprider sig och blifwer starkt och
för-qwäfwer hwetet, derest icke Christi församling åter wäckes att
uppfylla sin höga, wälsignelserika bestämmelse, såsom werldenes ljus,
och iakttager sin answarsfulla pligt att gå ut i hela werlden och
predika Evangelium allom kreaturom; ty då Gud är församlingen
nådig och wälsignar henne och låter sitt ansigtes ljus lysa henne,
sker det, att hans wäg må blifwa känd på jorden, hans salighet
ibland alla hedningar. Dyra och stora löften äro Christna gifna,
för att de, enligt Apostelens ord, »må blifwa delaktige af Guds
natur» (2 Petr. 1: 4.) och Guds kärlek må utgjutas i deras hjertan.
Om då en Christen undfår en droppa ur detta omäteliga,
bottenlösa haf, som är sjelfwa det Gudomeliga Wäsendet; ty Gud är
kärleken; så twingas han deraf att älska alla menniskor uti hela
werlden, emedan denna Gudomliga kärlek omfattar hela det fallna
menniskoslägte!. En benådad själ bör wara »så till sinnes, såsom
ock Christus Jesus war,» (Phil. 2: 5.) och emedan »Han ömkade
sig öfwer folket, som woro förlåtne och förskingrade, såsom de får,
som ingen herde hade» (Matth. 9: 36.) samt bemödade sig om
deras upplysning och salighet, så skall den benådade bedröfwas
wid åsynen af hednawerldens beklagliga ställning och efter förmåga
kalla dem till delagtighet uti Evangelium. En rättsinnig Christen
är med Christus och samlar med honom. (Matth. 12:30.)
Twingade af Christi kärlek, hafwa Missionärerna (dessa
sjelf-förnekande Jesu sändebud) öfwergifwit sitt fosterland och alla dess
kära förhållanden, trottsat werldshafwets faror, ett osundt klimats
förswagande werkningar, wilda djurs och ännu wildare menskoätares
fiendtlighet, för att wittna bland swärden och bålen om Gud; för
att wittna om Honom, som, död för wår synd, blef genom sin död
en förstling til lifwet. Upplifwade af Christi kärlek hafwa mång-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
