Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - Handlingar till George Scott verksamhet i Sverige. II. Tal och predikningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
handlingar till george scotts verksamhet i sverige 3 i I
werklig nöd; eller är han hemsökt af kroppslig sjukdom, lagd på
plågans bädd och beröfwad all möjlighet att sköta sitt jordiska kall,
eller att en gång deltaga i helgedomens högtidliga förrättningar;
mödans dagar och eländets nätter, äro honom pålagde; om
morgonen säger han: O! att det wore afton, och om aftonen: O! att det
wore morgon. — Ack! låt ingen säga, att dylika hemsökelser icke
werka på anden. En sjuklig, plågad Kropp utöfwar, ty wärr! en
alltför kraftig och modfällande inflytelse på själen. War öfwertygad
derom, du säkre syndare! som uppskjuter med din salighets sak till
dess du kommer på sotsängen. War förwissad derom, att ett
sjukdomstillstånd behöfwer Guds nåd, Guds särdeles nåd att understödja
den eljest försmäktade anden! Och we den! som då först börjar
söka denna nåd. Ofta äro Guds barn bedröfwade af dödens
härjningar bland sina anhöriga; och fastän en rätt Christi lärjunge
»icke sörjer» sina hädangångne wänner »såsom de andre, de der
intet hopp hafwa» (i Thess. 4: 13.); fastän han sörjer med ett Gudi
undergifwet hjerta; är dock hans sorg derföre icke mindre djup och
mägtig. Huru ofta har icke en Christen, med tyst dock tårfull
ängslan betraktat lifwets aftyning hos det ömt älskade barnet, hwars
hjerteliga leende, oskuldsfulla joller och warma kärleksbetygelser
hade blifwit sammanwäfda med faders- och modershjertats alla
lifs-trådar och fästat sig djupt der! Tung är den suck, som lyfter
bröstet; bitter den tår, som faller bredwid det späda liket. Men
ack! Osägligen mera påkostande är det, då äktenskapsbandet
sönderrifwes; då mannen ser »hans ögons lust (Hes. 24: 16.)
borttagas» genom döden. Ingen,. — ingen utan den, som erfarit en
sådan bedröfwelse kan beskrifwa, kan begripa den. Och då den
ömma, tillgifna hustrun följer sin beskyddare, sin tröst, sin bästa
jordiska wän till den kalla, mörka, tysta grafwen, och blickar fram
åt den dystra, bekymmersamma, sorgfulla ensamheten! — O! då
är det icke att undra på, om »hon icke wille låta hugswala sig»
(1 Mos. 37: 35.). Ja! Mine Älskade! Christendomen frikallar oss
icke från påkostande skilsmässor. Läraren hafwer erkänt hwad det
wille säga att öfwerlemna i dödens famn bröder, systrar, maka och
trofasta wänner. — Gud! Wår Gud! berede oss för all din wilje,
och — när du hädankallar oss! O! må wi finnas wara färdiga,
bidande din ankomst! — Syndare! du som ännu icke känner
något behof af pånyttfödelse; du som icke har ingått såsom lärjunge
i Christi skola; du skattar dig törhända lycklig derföre, att du icke
är så bekymrad om din själ, icke lider de särdeles bedröfwelser,
hwilka falla på de Christnas lott! Ack! besinna dig än en gång att,
om det gifwes wissa pröfningar, hwilka äro förenade med en sann
gudaktighet, så gifwes det ock många, hwilka alla menniskor måste
gemensamt underkasta sig; och för dessa har gudaktigheten
lämpliga tröstekällor; och det gifwes mycket elände, mycken fåfänglig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>