Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Edv. Leufvén, Katekesen av år 1810 - 1. Katekesreformens begynnelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2
EDV. LEUFVÉN
betänkande och underdåniga utlåtande».1 Kungl, propositionen
synes sålunda icke ha förutsatt mötets behörighet att fatta
bindande beslut, utan allenast att avgiva betänkande och
underdånigt utlåtande. Till en viss grad kan det sålunda sägas, att
mötet blev något mera än endast en jubileumshögtid, i det en
viss kyrkorättslig karaktär, om ock i inskränkt grad, tillkom
detsamma.
Bland de tre punkter, som av Kungl. Maj:t hänskötos till
mötet, var även katekesfrågan. Denna framlades i följande
formnlering:
»Ibland de hufvudsakeligaste botemedlen deremot (d. v. s.
mot den tidehvarfvet åtföljande och beklagansvärdt dageligen
mera tilltagande lättsinnigheten samt Gudsfruktans förkolnande),
anser Kongl. Maj:t förnämligast vara Barna Uppfostrans ömare
vård och bättre handhafvande i allmänhet, än hittills, jämte
Scholverkens öfverseende och förbättrande; hvarföre Kongl.
Maj:t ock vill hafva åt Presterskapets nit och vaksamma
omsorg öfverlemnadt, att med en fullständig berättelse och
utarbetadt Förslag i denna vigtiga omständighet, till Kongl. Maj:t
inkomma».
Denna formulering nämnde således icke uttryckligen frågan
om lärobok vid kristendomsundervisningen, ehuru denna fråga
givetvis inneslöts i de allmänna ordalagen om »Barna
Uppfostrans ömare vård och bättre handhafvande i allmänhet än
hittills».
Mötets ordförande, ärkebiskop Uno von Troil, preciserade
i ett särskilt anförande dessa allmänna riktlinjer, därvid hans
yttrande i fråga om katekesen finnnes i protokollet så angivet2:
»Vid detta tillfälle trodde Herr Ärke-Biskopen sig äfven
icke böra undgå hemställa till Ven. Cleri eftersinnande och
beslut, om och hvad förbättring vid Catechisation, såsom en ibland
de både ömaste och angelägnaste Ven. Cleri
Ämbetes-skyldigheter kunde åstadkommas. Ven. Clerus hade sig nogsamt
bekant att, utom den nu mest allmänt brukliga Svebilii Förklaring
öfver Luthers lilla Cateches, hade flere hedrande förslag i den
delen utkommit ifrån en Norhrborg, Möller, Gråberg, Forssvall
och Prosten Sparrmans Bibliska Frågor, samt en af
Consisto-rial-Rådet Koppe på Tyska utgifven, och genom Herr Biskop
1 Handlingar rörande Jubelfesten uti Upsala 1793, sid. 67.
* Handlingar etc., sid. 89.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
