Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Edv. Leufvén, Katekesen av år 1810 - 1. Katekesreformens begynnelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KATEKESEN AV I 8 IO
7
bok i st. f. Svebilii, men utan bestämt uttalad position i fråga
om Luthers katekes. Mötets definitiva beslut innebar möjlighet
till båda linjernas realiserande och är närmast att fatta som en
kompromissformel eller kanske rättare sagt en formel, som
genom sin vidsträckta formulering inneslöt båda reformlinjerna.
I anledning av jubelfestens beslut tillsattes av Kungl. Maj:t
den kommitté, som skulle utarbeta förslag i de ärenden, som
blivit behandlade vid mötet. Inga direktiv för kommitténs
arbeten gåvos i kungabrevet, säkerliger av det skäl, att hartig
Carl och hans närmaste omgivning hade föga eller intet
intresse för dessa ärenden. Då dessutom Uppsala möte haft
mycket oklara uttryck i sitt beslut om katekesen, var kommittén
obunden i sitt reformarbete. Något praktiskt resultat kunde
heller icke kommittén komma till. Den ägnade mera intresse
åt handboksfrågan. Det vittnar snarast om rådvillhet, då
kommittén genom sitt cirkulär av den 2 juli 1796 inbjöd till en
tävlan om en ny lärobok i kristendom. I vad mån denna
inbjudan till tävling lett till resultat i form av inkomna förslag
är vanskligt att avgöra. Intresset för katekesreformering synes
ha varit rätt stort. Åtminstone skriver Ödmann vid denna tid
(i febr. 1796) till domprosten Knös: »Jag har till mig fått
anonyme försök till Catechismer, som äro lika så ogrundelige som
oförsynte. Med ett ord, å ena sidan är en hårdnackad
per-suasion att inhærera i det gamla; och å den andra en flyktig
nyfikenhet att taga betslet med tänderna».1 Någon större betydelse
synas dessa ev. tävlingsskrifter icke ha haft för frågans vidare
lösning. I manuskript finnes ett inkommet förslag bevarat, av
en icke namngiven författare.2 Av nämnda förslag må här
några brottstycken anföras:
Inledning.
1. »Hvarföre kallas de Christen? Derföre at jag är döpt til
förening med Christus, samt troget bekänner at han är min Frälsare
och Saliggörare.
2. Böra alla inöfwas i den sanna Christendomen? Ifrån
barndomen skola alla lära Christendomen; och deruti skall en bwar
öfwa sig i alla sina lifsdagar.
3. Hwaraf är den Christna Salighets-läran tagen? Af den
Heliga Skrift eller Bibelen.
1 Wijkmark, Samuel Ödmäns skrifter, Stockholm 1925, D. II, s. 186.
J I Landsarkivet i Uppsala.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
