Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Edv. Leufvén, Katekesen av år 1810 - 2. Det kateketiska läget vid sekelskiftet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KATEKESEN AV I 8 IO
17
efter dess olika grader af kunskap: börande Scholmästaren altid
hafva en förteckning på ungdomen i hvarje class serskildt,
hvarefter uprop vid förhöret sker, på det han må utröna, om
någon finnes försummelig, och sådant hos Pastor til rättelse
anmäla. Ingen af de lägre classerne må utan skälig orsak ifrån
förhöret på de för dem bestämda dagar uteblifva; men med
dem af högre kunskapsgrad och mera stadgadt uppförande kan
efter omständigheterna mindre strängt förfaras».1
Under dessa nu i korthet tecknade förhållanden måste
givetvis den kateketiska undervisningen bliva bristfällig och dess
resultat klena. Söker man inställa den Svebiliuska katekesen i
denna tidshistoriska miljö, lär det framgå, att den från pedagogiska
synpunkter företedde åtskilliga svårigheter. Med de svaga
pedagogiska förutsättningar, som funnos hos de olika barnalärarne,
var denna katekes för vidlyftig och för svårbegriplig. Därav
följer, att oppositionen mot Svebilius i närmaste hand skulle
rikta sig mot dess pedagogiska brister. Att detta också varit
förhållandet, eller att ett av de motiv, som i sin opposition
mot Svehilius bidragit till katekesreformen av år 1810, varit av
rent pedagogisk art, kan styrkas genom utdrag ur den samtida
litteraturen.
Katekesfrågans behandling vid jubelfesten 1793 vittnar härom.
Utskottsbetänkandet (jfr sid. 3) förordar dels »att vissa Frågors
nog vidlyftiga och för en ungdom mindre begripliga svar, göras
kortare och tydeligare», dels att »några Frågor och Svar blifva
uteslutna», dels ock att »Språken utsättas in extenso». Såsom
förut är uppvisat, företrädde nämnda utskott en konservativ
uppfattning genom sitt fasthållande vid Svebilius, ehuru med viss
omarbetning, men har tydligen vidgått dess svagheter i
pedagogiskt avseende.
En pedagogisk detaljanmärkning mot det föråldrade
språket framföres i Journal för Prester2, som yttrar: »Lika
©lämpeligen skulle man i en Lärobok för wår tid bibehålla sådana
gamla ord och uttryck, som väl Förfäderna förstodo, och
allmänt i tal och skrift nyttjade, men numera antingen försvunnit
ur språket, eller ock antagit en helt annan bemärkelse än de
fordom hade, eller ock änteligen blivit stämplade med en slags
1 Se t. ex. Handlingar vid jubelfesten år 1793, sid. 135 ni. fl. st.,
Journal för Prester, andra årg., sid. 369, m. fl.
’ Journal för Prester, andra årg., 1799, sid. 220.
2 — 2626. Kyrkohist. Årsskrift 1926.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
