Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Edv. Leufvén, Katekesen av år 1810 - 2. Det kateketiska läget vid sekelskiftet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KATEKESEN AV I 8 IO 31
verklig kärlek inom stora lager. Beviset härför ges av det
kompakta motstånd, som möter den reformerade katekesen av
år 1810 från exempelvis norrlandsläsarnas sida. Ännu så sent
som vid 1800-talets mitt har Svebilius bland dessa haft varma
anhängare. Detta vore fullkomligt oförklarligt, om det
verkligen skulle ha förhållit sig så som från neologiskt håll vid
sekelskiftet påstods, att missnöjet med Svebilius var allmänt.
I de mera avlägsna provinserna var dessutom Svebilii katekes,
långt ifrån att vara föråldrad, tvärtom en nyhet. De
finsktalande församlingarna erhöllo t. o. m. kunglig bekräftelse på
sitt fasthållande vid den äldre katekesen, Gezelii av år 1666,
dock med tillägget, att de yngre borde tillhållas att lära sig
Svebilii. Att detta skulle verka i konservativ riktning, när det
blev fråga om en ny katekes, är uppenbart. Det är dessa
synpunkter man nog måste ihågkomma, då det gäller att bedöma
neologiens naivt tvärsäkra tro på sina idéers definitiva seger.
Man får självklart icke tänka sig saken så, att vid
sekelskiftet Svebilius varit alldeles föråldrad och impopulär, och att
sedan femtio år senare kärleken till denna katekes skulle av
någon outgrundlig anledning flammat upp i en viss landsända.
Den konservatism, som vid mitten av det nya århundradet tog
sig uttryck i norrlandsläseriets fasthållande vid Svebilius, fanns
naturligtvis i än högre grad femtio år tidigare, detta alla
neologiens deklamationer till trots.
Att den ecklesiastika kommittén av år 1793 icke lyckats
göra någon positiv insats i det kateketiska arbetet, berodde
nog på svårigheterna i den föreliggande situationen. Viljan
till en reform har säkerligen icke felat. Detta framgår ju av
det nitiska arbete, som samma kommitté nedlade på
handboksfrågan. Kommitténs flertal har säkerligen önskat en kateketisk
reform i neologisk riktning och har i denna sin reformsträvan
understötts dels av sina neologiska själsfränder, dels av de
fraktioner, som av allmänt pedagogiska grunder yrkat på reform.
Men om också kritiken var stark, så gingo meningarna i sär,
när det gällde att angiva positiva riktlinjer för det nya som
skulle träda i stället för Svebilius. Den neologiska riktningens
positiva linjer voro oklara och knappast möjliga att realisera,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
