Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Edv. Leufvén, Katekesen av år 1810 - 3. Katekesreformens historiska faktorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5 2
EDV. LEUFVÉN
Det är den religiösa pessimismen i fråga om människans
irreformabilitet, som möter hos Svebilius (II, 66— 67): »Uti
fullkomlighetens stånd och förr än menniskan föll i synd, så
kunde hon göra lagen tillfyllest: men nu, efter syndafallet är
det henne omöjligt: ty lagen är andelig, och fordrar en
fullkomlig lydnad; men vi äro köttslige, och af den onda
begärelsen fördervade». Apologien för detta hårda gudsbegrepp
formuleras med frågan: »är Gud då hård och orättfärdig, som
af oss fordrar det vi intet hålla kunne?», samt svaret: »Bort
det. Gud är intet orsaken dertill: utan han fordrar med rätta
det igen, som han våra första föräldrar förlänt hafver; nemligen
förmågan och kraften att fullgöra lagen; och det icke
annorlunda, än den, som något utlånar till någon, som det förslösar
och icke igen betala kan: ingen må beskyllas göra orätt, om
han detsamma igen fordrar af dess barn och arfvingar». Denna
juridiska kravsynpunkt har nog innehållit föga av religiösa
tröste- och visshetsmoment, men i sin mån bidragit till den
ångest- och skräckstämning, som är ett påfallande drag i
1700-talets folkligt-religiösa struktur. — Gent emot detta är det en
radikalt annan livssyn som möter i Lindbloms svar på samma
fråga (fr. 91), om någon människa kan fullgöra eller fullkomligen
hålla lagen: »Efter syndafallet kan ingen af egna krafter
fullgöra lagen; ty Guds lag fordrar hjertats fullkomliga renhet och
lydnad». Så långt lika med Svebilius. Men fortsättningen är
annorlunda: »Genom Guds nåd och evangelii kraft kan och bör
en sann kristen strida mot begären, afhålla sig från all
uppsåtlig synd, samt: göra det rätt och godt är». Den däri uttryckta,
radikalt förändrade livssynen betyder, att den religiösa
optimismen har efterträtt den religiösa pessimismen. Något tvivel
om människans förmåga att »göra det rätt och godt är» ingick
icke i upplysningens tankevärld. Och nämnda katekesstycke
ställer bredvid varandra tvenne nog så olika uppfattningar om
individens religiösa krafter, men kan förena dem båda på grund
av sin brist på självreflexion.
I ett skriftligt dokument från Norrlandsläsarna på
1840-talet1 riktar sig oppositionen mot katekesen på denna punkt om
människans förmåga att hålla lagen. Dess författare angriper
1 Christeliga anmärkningar öfver de hufvudsakligaste falska lärosatser,
som finnas i den nya Catechesen, Psalmboken och Kyrkohandboken etc.
Författade af N. P. Ericsson, Bonde i Ersnäs by af Neder Luleå socken.
Umeå 1842, sid. 6—7.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
