Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Edv. Leufvén, Katekesen av år 1810 - 3. Katekesreformens historiska faktorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KATEKESEN AV I 8 IO
47
själv tänkt sig, var icke härmed givet. När den Lindblomska
katekesen småningom blev den mest använda1, berodde detta
väl till en del på den officiella prägel den på detta sätt fått,
men också till stor del på de obestridliga förtjänster den både
formellt och reellt ägde. Att den även i de konservativare
kretsarna möttes med välvilja, har sin naturliga förklaring i dess
nära anslutning till Svebilius, ävensom i tidens egen
konturlöshet i fråga om gammalt och nytt.
Samma uppfattning om den nya katekesen möter pä många
ställen i den samtida litteraturen. Såsom ett typiskt exempel
härpå kan anföras ett omdöme av BURE, som karaktäriserar den
Lindblomska förklaringen: »såväl med förtjenst af språkets
hyfsning och enklare begrepp från en mera granskad
upplysning, som ock en skälig urgallring av vissa med
Christendo-mens läror i alla tidehvarf icke förenliga bisaker, svarar den
mot kännares väntan, samt närvarande tids och allmänhets
verkliga behof». Synpunkterna äro således genomgående desamma,
som taga sig uttryck vid den officiella behandlingen av
förslaget: språklig hyfsning, enklare begrepp och utgallring av
bisaker.
Samma uppfattning, att den Lindblomska katekesen vore
huvudsakligen en omarbetning av Svebilius, tar sig tydligt
uttryck i det kungl, brevet av den i mars 1810 angående den
nya katekesens antagande. Däri säges nämligen, att Svebilii
katekes »så i anseende till språket som föreställningssättet,
jämte vissa däruti förekommande med Christendomens
Hufvud-läror i en upplystare tid icke förenliga biämnen, har ansetts
erfordra jemkning, ändringar och tillägg». Enligt denna
framställning utgör således den Lindblomska katekesen endast en
mindre revision av Svebilius med »jemkning, ändringar och
tillägg». Det som Lindblom uteslutit, har allenast varit
»biämnen». ,
Det är således en genomgående uppfattning hos i beslutet
1 Spridningen av den nya katekesen synes till en del ha försvårats
därigenom att priset ansågs för högt. Lindblom erhöll nämligen kungl,
privilegium under 20 års tid, sà att härigenom endast ett enda tryckeri hade
rättighet att utgiva boken. I prästeståndet år 1828 motionerade biskop af
Wingård om upphörande av detta privilegium efter de 20 årens förlopp.
Från år 1830 blev också tryckningen fri.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
