- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjugusjätte årgången, 1926 /
61

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Hj. Psilander, Den Lindblomska revisionen av Luthers lilla katekes - I. Uppgiftens svårigheter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LINDBLOMSKA REVISIONEN AV LUTHERS LILLA KATEKES I I I

till buds, på egen hand och för sig själv söka göra om en del av det
arbete, som nedlagts av katekesnämnden, och särskilt att studera
katekestraditionen i alla dess viktigare stadier.

Den som efter detta förarbete övergår till att skärskåda det
nya textförslaget under jämförelse med den äldre traditionen,
mötes snart av en ny svårighet. Valet mellan olika språkliga
uttryck visar sig ofta i själva verket innebära ett val mellan olika
tankar och begrepp. Härigenom finner sig granskaren ställd inför
nödtvånget att yttra sig över frågor, till vilka han hälst ville slippa
taga ställning. För att välja ett exempel: 1878 och 1811 års
katekes bibehåller i textorden till Luthers förklaring av det fjärde budet
den gamla svenska katekestraditionens »att du må länge leva på
jorden»1; Katekesnämnden ersätter i fri anslutning till
bibelöversättningen detta med »att du må länge leva i ditt land». Det förra
återger: »ut longaevus sis super terram» i den latinska versionen av
Luthers text; det ena såväl som det andra är en förkortning av den
bibliska grundtextens »att du må länge leva på den mark eller jord
(bibelöversättningen: i det land), som jag Herren din Gud vill giva
dig» = Vulgata-översättningen: »ut longaevus sis super terram quam
Dominus Deus dabit tibi». Här har man faktiskt att välja mellan tre
uttryck, av vilka vart och ett har sitt särskilda tankeinnehåll.
Katekesnämndens text ger den judiskt-nationalistiska tanken
ett än trängre innehåll: »i det land där du nu bor»; den fullständiga
texten, lösgjord ur sin ursprungliga tankesfär, har en vidare
omfattning och ett upphöjdare innehåll, det i katekestraditionen
hävdvunna »på jorden», som ej alls ordar om nationell välfärd, en
universellare syftning, mera tilltalande för den som visserligen känner
sig leva »i sitt land», men om han vidgar sin synkrets, »på jorden»,
ett uttryck, som samtidigt genast suggererar tanken på
möjligheten av ett annat liv än det på jorden. I valet mellan dessa tre
uttryck frågar man sig, varför katekesnämnden — i andra fall så
mån om att förändra textorden efter senaste bibelöversättning —
då den förkastar det hävdvunna uttrycket, icke beslutit sig för den
lydelse, som närmast stämmer med bibeltexten: »att (dig må väl gå
och) du må länge leva i det land, som (jag) Herren din Gud vill
giva dig» i stället för det nakna: »i ditt land».

1 Uttrycket finnes, såsom H. Lundström framhåller i sitt nedannämnda
arbete, redan hos Olaus Petri i hans »En liten Catechismus eller undervisning»
av 1530 — således långt tidigare än i det äldsta hittills kända trycket av den
svenska översättningen av Luthers lilla katekes (1567).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:08:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1926/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free