Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Hj. Psilander, Den Lindblomska revisionen av Luthers lilla katekes - I. Uppgiftens svårigheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LINDBLOMSKA REVISIONEN AV LUTHERS LILLA KATEKES I I I
ning till Luthers lilla katekes» (Meddelanden IV 2 och 3), om vilket
i förbigående kan sägas, att det genom sin brist på fasta konturer
och sina delvis föga lättbegripliga rubriker: »Redskap för Guds
uppenbarelse, Helgd över livet, De som Gud satt över oss, Olika
arv, Gud allena äran, Korset och kallet, Den helige Andes sätt och
medel, Vår salighetshövding (»vunnit») — de båda sista exemplen
tagna från det ursprungliga, av nämnden icke framlagda, men
i IV, Bihang avtryckta förslaget till kortare lärobok — torde vara
mindre lämpad som handledning i den kristna tron, så hämtar han
därur om uppståndelsen ingen annan lärdom än den skäligen vaga
och mer uppbyggliga än upplysande, att vi »skola föras än närmare
Kristus, bli honom lika och se honom sådan han är».
Sedan det sålunda visat sig, att en skenbart så enkel uppgift
som en språklig granskning av katekesnämndens och kyrkomötets
textförslag i flere fall icke är möjlig att utföra utan en verkligt
orienterande introduktion i innehållet i Luthers lilla katekes och
den del av kyrkoläran, som rymmes däri, har jag i avsaknad av
någon av mig känd, för lekmannen fattbar handledning av senare
datum, sökt och funnit en sådan i ett äldre arbete, Fredrik Fehrs
Undervisning i kristendomen i anslutning till Luthers lilla katekes,
Stockholm 1894. Ett uppmärksamt studium av denna
handledning, i de talrika stycken, där den inför ett alldeles nytt innehåll,
vartill Luthers katekes i och för sig ej ger direkt anledning, drager
nu med sig ett ytterligare spörsmål, en ny svårighet, inför vilken
den som skall överse katekesnämndens text, med eller mot sin
vilja finner sig ställd. Denna svårighet gäller ingenting mindre än
den Lutherska katekesens vara eller icke vara såsom ledtråd vid
religionsundervisningen, varom redan olika meningar yppat sig.
Måste frågan om dess användbarhet besvaras med nej, så har det
tydligen ej behövts någon katekesnämnd för att revidera den och
kräves det icke heller någon granskare för att överse revideringen.
Den Fehrska undervisningen har vissa brister, vilka lätt
förklaras av hans anslutning till den samtida, något andetorra tyska
dogmatiken med dess väl snäva och prosaiska betonande och
ältande ända till leda av den s. k. historiske Jesus, vilken bundenhet,
egentligen oförenlig med författarens läggning i övrigt,
framlyser i åtskilliga citat, som bjärt sticka av mot den andliga rikedom
och lyftning, som är författaren egen, då han låter sig själv komma
till ordet. Den röjer dessutom, i likhet med samma tvska teologi,
en viss ensidig uppskattning av Luther, hos författaren tydligen
5 — 2626. Kyrkohist. Årsskrift ig26.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
