Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Hj. Psilander, Den Lindblomska revisionen av Luthers lilla katekes - I. Uppgiftens svårigheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LINDBLOMSKA REVISIONEN AV LUTHERS LILLA KATEKES I I I
ett exempel början av hans förklaring till fjärde bönen: »Gud giver
väl utan vår bön dagligt bröd åt alla onda människor», vilken i den
svenska katekestraditionen redan från början gjorts begriplig genom
uteslutande av ordet onda, senare, i anslutning till den latinska
översättningen, genom uttrycket alla människor, jämväl de onda,
medan t. ex. den av den s. k. Eisenachkonferensen år 1884 antagna
textgestalten fortfarande konserverar 1529 års och
konkordie-bokens »allen bösen Menschen», liksom den lika obesvärat och
bok-stavsslaviskt fasthåller vid Luthers »fluchen, schwören und zaubern»
och hans »Kleider und Schuh, Essen und Trinken — Acker, Vieh
und alle Güter».
Allt detta uppkastar utan tvivel den frågan, om icke äntligen,
vid en tidpunkt, då den svenska kyrkan vunnit en universellare
kontakt med andra kyrkosamfund över hela jorden, tiden vore inne att
låta denna rest av snävare samhörighet med »das Luthertum»
och dess »engere Konferenzen» ersättas av någon annan kortare
etisk och religiös undervisning, liksom den redan i egenskap av
bekännelseskrift gått all världens väg i sällskap med konkordieformel
och schmalkaldiska artiklar, ja, realiter även augsburgisk
bekännelse (»Glaubensbekenntnis etlicher Fürsten und Städte» jämte
tillhörande »apologi»), vilkas i ett otal polemiska punkter formulerade
innehåll ej längre har samma aktualitet som vid tiden för deras
tillkomst, sedan skillnaden mellan katolsk och motsatt åskådning
för länge sedan ingått i det allmänna medvetandet eller i åtskilliga
fall ej mer uppfattas som lika väsentlig som då — ett innehåll, till
vilkets detaljer ej ens en luthersk kyrkoman numera bekänner
sig, om icke i summariska och mindre förpliktande ordalag.
Det uppkastar vidare frågan, om verkligen en nyluthersk
dogmatik eller lärobok bör uppbyggas kring denna katekes’ tankar
och enskilda ord eller överhuvud någon sedelära eller moral, som
den faktiskt ej innehåller (t. ex. i de tio budorden), allra minst
en patriotisk uppbyggelse i anslutning till ordet »land» eller »landet»
om fosterlandet, »vårt svenska folk» och »fädernas kyrka» — tankar,
som egentligen höra hemma inom ett annat område än det
univer-salistiskt religiösa — detta utan förnekande av att till denna
»huvudsumma», där den kommit till användning, måst och måste
tillkomma — ej på konstlad väg däri instoppas — ett vidare, från
olika håll hämtat etiskt och religiöst innehåll.
Men lekmannens ståndpunkt till den lutherska katekesens
innehåll är, detta oavsett, ingalunda så radikal som den mot för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
