Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Hj. Psilander, Den Lindblomska revisionen av Luthers lilla katekes - II. Den Lindblomska katekesen - 1. Revisionens allmänna karaktär och ställning till traditionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LINDBLOMSKA REVISIONEN AV LUTHERS LILLA KATEKES I I I
ändringar i det nya förslaget, till vilka jag i det följande återkommer,
ha kommit till stånd under inflytande av författarens detalj kritik
av Lindblom (Medd. III, s. 141—145, 153—157, 207—214, 336,
344. 349. 352, 356 o. s. v.).
Katekesnämndens förkärlek för den äldre traditionen med
undanskjutande av Lindblom — ytterst dess »tillbaka till Luther»
(jämför i dess betänkande: »nämndens önskan att på varje punkt
gå tillbaka till Luther själv», att »Luthers klassiska verk måtte
framträda i sin oavkortade rikedom» etc.) — har trots att den i
princip avvisar en slavisk yttre anknytning, i mer än ett fall lett
till textändringar, som äro att betrakta som misslyckade försök
att jämka texten till en bokstavstrogen överensstämmelse med
Luther och denna äldre tradition. Jag nämner tillsvidare blott det
platta: »döpelsen är icke blott och bart vatten» i anslutning till
Luthers »nicht allein schlecht Wasser» (»icke allenast blott vatten»)
och i50o-talstraditionens »icke blotta vattnet allena» i stället för
Lindbloms naturliga förenkling till »icke blott vatten» — detta
efter anvisningen i Meddelanden III, s. 212, att hos Lindblom
»Luthers ord icke äro fullständigt återgivna» — samt ytterligare den
förfelade ersättningen av Lindbloms »att vi då icke låta oss
övervinnas, utan strida mot dem och äntligen behålla segern» med ett
»att vi dock till sist må vinna i striden och behålla segern» såsom
närmare anslutning till Luthers och katekestraditionens »dass wir
doch endlich gewinnen und den Sieg behalten» (»att vi på sistone
vinna måge etc.»), vilket uttryck: »vinna i striden» har en bismak
av nylutherskt korsfareri och synes ha tillkommit utan tillräckligt
övervägande av, att den Lindblomska översättningen, som fritt
följer den latinska textens »ne succumbamus sed ut tandem vincamus
et triumphemus», ger den bästa möjliga form åt Luthers något
ofullkomligt och korthugget uttryckta tanke (= dass wir doch endlich
den Sieg gewinnen und ihn behalten, resp. siegen und den Sieg
behalten?).
Till en rått uppskattning av den Lindblomska katekesens
karaktär hör egentligen icke blott att granska de ändringar av
större eller mindre räckvidd, den inför i katekesens dittills givna
gestalt, utan ock att framhäva vad den med god urskiljning, trots
Luther — ty även för Lindbloms tid har, såsom de officiella akterna
rörande hans katekes utvisa, den nära överensstämmelsen med
»originalet» ansetts, åtminstone teoretiskt, vara det viktigaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
