Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Hj. Psilander, Den Lindblomska revisionen av Luthers lilla katekes - II. Den Lindblomska katekesen - 9. Lindbloms medarbetare. Åströms insats - 10. Den Lindblomska katekestextens slutliga form i 1811 års tryck samt senare ändringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I I 2
HJ. PSILANDER
angår, leder den osökt tanken till ställen i Åströms skrifter från
hans första utvecklingsskede, där han ivrigt bekämpar den
ortodoxa teologiens lara om en Gud, som känner vrede och tar hämnd1,
men tanken tillhör upplysningsteologiens eller den s. k. neologiens
allmänna idékrets.
Om allt detta således icke berättigar till någon säker slutsats,
kan måhända något större vikt tillmätas det faktum, att Åström
i motsats till vad som synes ha varit fallet med Lindblom och hans
äldre samtida, redan i sina tidigare skrifter visar sig vara väl
förtrogen med Luthers skrifter i original.2 Det ligger därför nära till
hands att gissa på Åström såsom den av den Lindblomska
»katekeskommitténs» medlemmar, för vilken det fallit sig naturligast att
i Luthers katekes frångå den inrotade latinska texttraditionen.3
10. Den Lindblomska katekestextens slutliga form
i 1811 års tryck samt senare ändringar.
Av den Lindblomska katekesrevisionens stadier återstår nu
endast det allra sista, eller 1811 års tryck och de ändringar som
Lindblom infört i detta slutliga stadium (IV) efter att ha tagit del
av prästeståndets granskning.
Den viktigaste nyheten i den tryckta katekesen är, utom att
de av Lindblom i hans jäinkningsförslag införda fullständiga
rubrikerna Om Gud Fader och Skapelsen, Om Guds Son och
Återlösningen etc. på nytt insatts, den, att den gamla
katekestraditionens En helig allmännelig kyrka återställts — detta
i strid med den samtidiga handbokens en helig kristelig kyrka.
1 I uppsatsen »Om en andlig lärares plikter» och »Försök att bestämma
begreppet av ordet ortodoxie». — Även den föga tilltalande ändringen mäktig
att straffa m. m. kunde härröra från Åström. Stilen i Åströms tidigare
uppsatser är nämligen ofta rätt patetisk, för att ej säga svulstig, vilket ej
hindrar, att Wallin själv i författaren (omdiktaren) av den kända psalmen:
»I himmelen, i himmelen Vad sälla utan tal ... I himmelen, i himmelen.
Själv alla väsens Far Med Sonen och Hugsvalaren En evig boning har o. s. v.»
sett sin jämlike, om icke sin överman inom den religiösa hymndiktningen -—
denna och dylika psalmer utvisande, att upplysningstidens »neologi» i
väsentlig mån är gravlagd redan i upplysningsteologernas egen psalmdiktning.
2 Se t. ex. Åströms »Om den teologiska censuren» i Lindbloms Journal
för präster, 2 årg., h. 3, 1799 (tidigare i Adlersparres Läsn. i bl. ämn.).
3 At den Lutherortodoxe E. J. Almquist (d. 1808) ej haft något att göra
med denna återgång till Luthers tyska grundtext, torde tillräckligt framgå
av att han i sin redogörelse för Hedréns avvikelser från Svebilii text utan
vidare citerar konkordiebokens latinska text såsom Luthers.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
