Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Carl Allan Moberg, Orientaliska inflytelser på utbredningen av det latinska rimofficiet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5°
CARL ALLAN MOBERG
nadsbeskrivningen fortlöper någorlunda kronologisk genom
anti-foner och responsorier från den första vespern till påföljande
dags vesper (andra vespern). Namnet historia kvarstod
emellertid som beteckning för rimofficier, vilkas texter icke hade något
som helst sammanhang med helgonets uita; ja, man talar ju
t. o. m. om historia de ss. Trinitate, där texten omöjligen kan
stå i samband med någon levnadsbeskrivning.
Steget till en poetisk behandling av dylika historiae var
emellertid ännu alltjämt ganska stort. Här synes man böra
antaga, att impulser från orienten spelat in. Det är ju dock
en typisk egenskap hos den grekisk-bysantinska och syriska
tidegärden, att den besjunger kyrkoårets fester och helgonens
lov i flerstrofiga dikter. Ja, dessa kunna understundom utfylla
nästan hela officiet, så att knappast en enda psalm eller lectio
ur den heliga skrift får rum.1 Här må blott erinras om de av
kardinal Pitra liksom också i Oriens christianus och annorstädes
utgivna samlingarna.2 — Om västerlandet värjde sig mot att
följa dessa förebilder genast, så utgöra väl i varje fall de officier,
som tillgripa metriska hymner, en eftergift för orientaliska
smakinflytelser. I det s. k. Antiphonarium Hartkeri (Codices
Sangal-lenses 390—391)3 finner man de första proven på dylika former:
strofer av hymnen A solis ortus cardi7ie användas som versiklar
till responsorier, Pange lingua gloriosi som responsorium i ett
officium de exaltatione s. crucis med hymnen Crux fidelis inter
omnes som versikel.4 Ett senare stadium menar Wagner
föreligga i de fall, då dikter tagas i anspråk, vilka hämtats utanför
liturgins område, de må nu vara direkt skrivna för det nya
helgonets fest eller i annat sammanhang. På detta stadium
1 Bäumer, Geschichte des Breviers, Freiburg im Br. 1895, s. 356.
2 Bland t. ex. Afrems dikter märkas liturgiska verk till Kristi födelses
fest, till det osyrade brödets högtid, korsfästelsen, bekännarnas fest o. s. v.
Två samtida asketiska ideal förhärligas i vardera en diktcykel på resp. 15
och 24 nummer. 51 nummer omfattar en dikt »till jungfruligheten och vår
Herres hemlighet», 52 nummer en annan »om kyrkan». Jfr baumstark,
Geschichte der syrischen Literatur, Bonn 1922, s. 41.
3 Offentliggjort i faksimileutgåva i Paléographie musicale, band 11
(deuxième série I), Solesmes 1900.
4 Jfr Wagner, Einführung in die gregorianischen Melodien (cit.
Einführung), band I3, s. 303.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
