Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Gunnar Hellström, Mikael Langerben
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mikael Langerben.
Av Bokhandl. Fil. Kand. Gunnar Hellström, Stockholm.
Den gamla sägnen, att Mikael Langerben skulle ha varit
Stockholms förste evangeliske kyrkoherde, har numera blivit avlivad tack
vare K. B. Westmans1 och Gottfr. Carlssons2 undersökningar. Bägge
dessa författare ha velat göra gällande, att Mäster Mikael Langerben
blott varit predikant i Stockholm — troligen ha de menat vid
Storkyrkan, då något annat ej sättes i fråga.
Predikanter eller predikare kallades den första tiden efter
reformationen de prästmän vid Storkyrkan, som senare på 1500-talet
började kallas kaplaner och från slutet av 1600-talet komministrar.
Mikael Langerben skulle således enligt nämnda författares
uppfattning ha varit kaplan vid Storkyrkan. Detta förefaller mig av flera
skäl ganska otroligt. Gottfr. Carlsson har gjort sannolikt, att Mäster
Mikael Langerben är identisk med den Michael Christierni, som den
11 juni 1526 blev kyrkoherde i Nyköping, skrev sig »canick och
kyrkioprest» i Nyköping vid kyrkomötet i Örebro 1529, och som
1531 befann sig på en studiefärd till Wittenberg. Efter hemkomsten
från denna studieresa skulle han någon gång ha blivit förflyttad från
kyrkoherdetjänsten i Nyköping till en predikantsyssla i Stockholm.2
Att en person, som varit kyrkoherde i en så betydande ort som
Nyköping — och i bägge dess församlingar3 — samt sedan
företagit en utländsk studieresa, t. o. m. till luterdomens eget högsäte,
skulle förflyttats till en predikantsyssla vid Storkyrkan, förefaller mindre
troligt. En sådan förflyttning kan ej betraktas som en befordran,
snarare motsatsen.
Men var i Stockholm skulle då Mäster Mikael ha haft sin
tjänstgöring? .Malmkyrkorna blevo efter beslutet å Vesterås riksdag
nedrivna, S:t Johannes kyrka blev bortgiven till enskild man och
Svartbrödraklostrets kyrka användes för finsk gudstjänst från 1533.4
Den har veterligen aldrig förut använts för evangelisk gudstjänst och
nedrevs dessutom 1547 under Mäster Mikaels livstid. Återstår då
Riddarholmskyrkan, och där hade också Mäster Mikael sin verksamhet.
Första gången Mäster Mikael påträffas i Stockholm — frånsett
i registret till den förlorade Tankeboken 1533—38 — är i
Tänke-boken 1547 den 23 maj. Denna notis ger ingen upplysning om
hans ställning eller tjänst. Han befinnes ha jämte Mäster Olof [Petri
1 K. B. Westman, Reformationens genombrottsår i Sverige.
2 Gottfr. Carlsson, Nicolaus Stecher, Stockholms förste evangeliske
kyrkoherde. I Kyrkohistorisk Årsskrift 1922.
3 K. A. Hagström, Strengnäs stifts herdaminne.
4 K. G. Leinberg, Några underrättelser om finska nationella församlingen i
Stockholm, Helsingfors 1903.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
