Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Martti Ruuth, Fredrik Gabriel Hedberg och Carl Olof Rosenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FREDRIK GABRIF.I. HEDBERG OCH CARL OLOF ROSENIUS I 3 I
listen. Luthersk Tidskrift för alla tider.» Båda dessa tidningar
äro evangeliska, men under det Rosenius bemödar sig om att
framställa den evangeliska trosståndpunkten i dess organiska,
nödvändiga samband med lagens predikan och bättringens
hemligheter (se t. ex. artikeln »Något om den sanna bättringen och
tron»), så vänder Hedbergs sätt att framställa den evangeliska
ståndpunkten sin udd med en ensidig skärpa nästan
uteslutande emot allehanda pietistisk verkhelighet. Rosenius vädjar
nog allt med ens till Luther och näst Bibeln är Luther den
källa, varur han öser. Men för Hedberg betyder Luthers
auktoritet en mycket strängare och en mycket mer avgjord
begränsning emot allt som icke är lutherskt. Belysande i detta
avseende är Evangelistens programartikel i bladets första
nummer, däri Hedberg med en släng åt Preussens unierade kyrka,
vilken antagit namnet »evangelisk», fastän den förvrängt den
rena evangeliska läran med »reformerta villoläror», motiverar
orden »Luthersk tidskrift för alla tider» på följande sätt: »Då
man — — — i våra tider behagat missbruka ordet
’Evangelisk’ till en benämning även på sådana läror och bekännelser,
som mer eller mindre avvika från den rena och oföränderliga
lärogrund, som vår lutherska kyrka, i full överensstämmelse
med den Heliga Skrift, i sina symboler bekänner, så har
Evangelisten genast på titelbladet velat ge tillkänna, att han alldeles
icke hör till dylika modernt, ytligt och falskt evangeliska.»
Denna strängt »gnesiolutheranska» ståndpunkt är just det mest
utmärkande draget för »Evangelisten».1 Denna stränga
luthera-nism yttrar sig även däruti att beträffande tidningens avkastning,
som, enligt prenumerationsanmälan, det första året skulle tillfalla
hednamissionen, bestämdes uttryckligen att den skulle
överlämnas åt en evangelisk-/?^«-^ missionsförening, nämligen
Dresdener ev.-lutherska missionsförening. En annan yttring av
samma stränga lutheranism var beslutet att vinsten för det
följande året skulle användas till understöd åt ev.-lutherska
präster i Preussen, vilka där, då den kyrkliga unionen
genomfördes, för sin trohet för lutheranismen blevo avsatta. Och
1 Rosenius har för sin del medverkat till att Hedberg kommit i
beröring med och under inflytande av den nyortodoxa lutheranismen i
Tyskland. Han har nämligen rekommenderat åt Hedberg ett arbete av Löhe.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
