Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - Handlingar till George Scotts verksamhet i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HANDLINGAR TILL GEORGE SCOTTS VERKSAMHET I SVERIGE I 6 7
räddade gingo ut och på grund af egen erfarenhet talade tröst till
Drinkare, och inom ett [år] wäxte antalet till 6000 förbättrade
drinkare. Tvenne tal anfördes, hållna av Hawkins i Baltimore, och
Bishop i Newhawen, till hvilka jag lyssnade med innerlig rörelse, och si
Åström badades i tårar hela tiden, samt vid hemkomsten, ja, innan
han lemnade helgedomen, uttryckte sin önskan och hopp, att han
måtte kunna blifva en Hawkins. Nästa morgonen anmälde han sig
skriftligen till inträde uti Föreningen, och — hans beskedliga maka
sade: ack hade Åström en kraftig uppmuntran från den af honom
så älskade och wördade Wieselgren skulle det med Guds nåd wara
ett wälsignade hjelpmedel. I går afton märkte jag hans närvaro i
Kyrkan med stor glädje, och jag vet du skall med omgående
will-fara Makans önskan, fast du icke will lyfta ett finger för min skull.
Jag har med mig några få nykterhetsböcker hvilka tillhöra dig, huru
skall jag få dem fram?
Skall jag nu nedlägga pennan. — Nej — jag fortsätter om du
än blott skrattar åt min enfald. Jag har af Keyser fått veta litet
af ditt hjerta, och tackar för den uttryckta wälwiljan för min
personlighet, men — är mitt handlingssätt fördömmelsevärdt så är min
personlighet förkastlig och det förra kan icke nedsättas utan på den
sednares bekostnad. »Men — sqvallrandet i America.» Nå — har
Swerige undantagsrättighet i hvad den allmänna beskådningen
anbe-langer? Baird stod bredvid mig, berättade om Ryssland, Danmark,
Preussen, Frankrike, Belgien, Holland, lemnande åt mig att upplysa
om Swerige. Hvad war att göra? Försköna på sanningens
bekostnad? Tiga på den grund att tillståndet är sådant att man wågade
icke tala derom? Eller tala sanna och förnuftiga ord, sådana som
anstå en andelig sinnad att tala för andeligt sinnade? Den
sistnämnda utwägen waldes, och jag ställde mig med flit utom
Historikerns fält, intagande Pietistens, på det de bevis på andelig död som
anfördes icke måtte stöta naturliga menniskor, utan fastmera af dem
anses såsom berömvärda friheter från pietismens samvetstvång. Att
högst litet af det meddelta finnas i den swenska skriften, är
naturligt, der samlade jag det wärsta, men när jag t. ex. talte för
Bibelsällskapet berättade jag hvad som blifvit gjort i den saken, och så
alla de andra brancher på wälgörenhetens träd. Ja Bror Wieselgren
hade du warit med »Scotten» och fått utan andras inverkan fatta
ditt eget omdöme, så vet jag nog hvad det hade warit. Ty du är
icke bland Straussianerna hvilka, stoppande hufvudet i sanden, ropa:
»det står wäl till».
Men »inblandningen i wår[a] kyrkliga affairer.» — Jag utfäster
mig att utan knot motaga 40 par spö för hvar och en proselyt du
eller någon annan kan framdraga, som af mig intalats eller genom
min tillåtelse öfvergått till Methodismen. Du må blifva storögd, det
kan jag icke hjelpa; men sanningen likväl är, att jag icke befattat
mig med Kyrkans affairer en hårsmohn mera än jag gjorde den 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
