Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Alexander de Roubetz, Sovjet-Rysslands kyrka - Kap. III. Kyrkans ställning efter novemberrevolutionen 1917 - B. Kyrkans fri- och rättigheter - 5. Hinder för att utföra religiösa ritualer - 6. Begränsning av de religiösa ritualernas fria utövande med hänsyn till platsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SOV|F.T-RYSSI.ANDS KYRKA
55
stämmelse, § 125; Enligt den nya strafflagen, § 145, som
fastslår: »Hinder mot utförandet av religiösa ritualer, såvitt de ej
störa den allmänna ordningen och ej kränka andra medborgares
rättigheter, straffas med tvångsarbete intill sex månader».
Den 3 jan. 1919, d. v. s. under den för kyrkan svåraste
tiden, utsände justitiekommissariatet ett cirkulär, enligt vilket,
bland annat, yttersta försiktighet anbefalldes i fråga om
prästernas arrestering i kyrkorna under pågående gudstjänst:
§ 3. Arresteringar och visitationer av kulttjänare,
anklagade för kontrarevolutionära sammansvärjningar, under
pågående gudstjänst tillåtas endast i fall av yttersta nödvändighet.
§ 4. Vid undersökningar i kyrkorna och särskilt i
altar-rummen skall man anmoda representanter för den kult, som
utövas i kyrkan, att närvara samt iakttaga all korrekthet mot
religionsanhängarnas religiösa känslor. Därför måste maktens
representanter vid undersökningar, visitationer o. d... . undvika
alla handlingar, som ej äro absolut nödvändiga och som kunna
anses kränkande för någon kult.»
6. Begränsning av de religiösa ritualernas fria utövande
med hänsyn till platsen.
Som kyrkan i Sovjet-Ryssland blivit skild från staten, så
är det klart, att inga statsceremonier (t. ex. monument- och
byggnadsinvigningar) få åtföljas av religiösa ritualer eller
ceremonier.1 Inte heller äro några som helst kyrkliga ceremonier
(t. ex. själamässor, Tedeum o. d.) tillåtna i statens offentliga
lokaler. Inga helgonbilder, statyer och bilder av religiös
karaktär få längre finnas i sådana lokaler.2 Före revolutionen funnos
nämligen i varje stats- och offentlig lokal helgonbilder och
kejserliga porträtt. På järnvägsstationerna funnos mycket ofta
stora helgonbilder, uppsatta där av församlingarna till minne av
olika historiska eller religiösa händelser, t. ex. livegenskapens
upphävande, hundraårsjubileet av kriget mot Napoleon m. m.
Ofta funnos framför sådana bilder oljelampor och stora kyrko-
1 Dekret av den 23 jan. 1918. § 4.
a Justitiekommissariatets instruktion av den 24 aug. 1918, §§ 29 och 30.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
