Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Alexander de Roubetz, Sovjet-Rysslands kyrka - Kap. III. Kyrkans ställning efter novemberrevolutionen 1917 - B. Kyrkans fri- och rättigheter - 7. Begränsning av kyrkans frihet med hänsyn till tiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SOV|F.T-RYSSI.ANDS KYRKA
57
6 jan., 2 febr., 25 mars, 9 maj, 29 juni, 6, 15 och 29 aug., 8,
14 och 26 sept., i och 22 okt., 21 nov., 6, 25, 26 och 27 dec.
samt skärtorsdag, långfredag, påskafton, påskdagen och veckan
därpå, Kristi himmelfärdsdag, annandag Pingst. — Till de
senare hörde: I jan., kejsarens, kejsarinnans och tronföljarens
födelse- och namnsdagar, tronbestignings- och kröningsdag, fredag
och lördag före fastan (§ 25). Under dessa dagar voro alla
ämbetsverk och skolor stängda, och inga offentliga arbeten finge
äga rum. Efter 1905 minskades antalet helgdagar, och arbetarna
fingo möjlighet att arbeta under dessa dagar, om det av någon
anledning ansågs nödvändigt, eller om arbetarne själva ville det.
Enligt nuvarande lagar finnas följande vilodagar i
Sovjet-Ryssland: i jan. — nyårsdagen, 22 jan. — den röda söndagen
(den 9 jan. 1905), 12 mars — monarkiens fall, 18 mars —
Pariskommunens dag, i maj — internationalens dag, samt 7 nov.
— den proletära revolutionens dag. Under dessa dagar är allt
arbete förbjudet.1
Utom dessa dagar ha särskilda vilodagar inrättats (ej mera
än 8), olika för olika trakter efter överenskommelse mellan
arbetareorganen och yrkesförbunden.2
Alla arbetare ha rätt till en oavbruten 42 timmars
vecko-vila. Dessa vilodagar kunna förläggas till söndagar eller till
andra veckodagar; så är t. ex. i Turkestan och i Aserbajdsjan
fredagen veckovilodag.
Särskilda vilodagar (8 på året) förläggas vanligen till de
gamla kyrkliga högtidsdagarna, d. v. s. Jul, Påsk o. s. v. och
i almanackorna benämnas dessa vilodagar t. o. m. med sina
gamla namn.
Men, som man kan förstå, ha ofta även andra helgdagar
firats, så att VciK ansåg sig tvungen att den 26 jan. 1925
(N:r 383) kungöra ett cirkulär angående handel vid privata
företag under icke fastställda kyrkliga eller nationella helgdagar.
Enligt detta cirkulär delas alla privata företag i två grupper:
sådana som handla med de viktigaste nödvändighetsvarorna och
sådana som ej göra det. De förra företagen få ej vara stängda
de dagar, som ej uppräknas i lagen (hit höra också restauran-
1 Lagsamlingen om arbetet (arbetskodex) 1922, N:r 70, § 93, mom. in.
3 Ib. mom. 112.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
