Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Alexander de Roubetz, Sovjet-Rysslands kyrka - Kap. IV. Religiösa sällskap - 4. De religiösa sällskapens nuvarande organisation enligt sovjetlag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Q 2
ALEXANDER DE ROUBETZ
Sålunda få t. ex. de armeno-gregorianer, vilka bo i Rostov vid
Don och i Nachitjevan, samorganiseras till ett religiöst sällskap
vid Nachitjevans tempel, och de franska katoliker, som bo i
Leningrad och Detskoje selo, få organisera ett sällskap eller en
grupp vid franska kyrkan i Leningrad.
För sina bönemöten få medborgare samlas även i privata
lokaler, under villkor att de underrätta myndigheterna om tid
och plats för sådant möte. Men som denna regel är ganska
besvärande, ordnas sådana möten endast av troende, som ej hava
möjlighet att såsom en grupp av minst tjugo personer enligt
normalöverenskommelsen av den 24 aug. 1918 erhålla en
kult-byggnad eller ett bönhus, i vilka bönemöten få äga rum efter
behov och utan någon tillåtelse eller tillkännagivande. Härav
följer dock inte, att de troende, i fall de ej ha en kyrkolokal,
ej hava rätt att samlas i ett privat hem för ett bönemöte till
ett antal, som överstiger tjugo personer. Av § 5 i dekretet om
kyrkans skiljande från staten framgår, att sovjetregeringen
garanterar fri utövning av religiösa ritualer under villkor, att de ej
kränka den sociala ordningen och ej medföra ingrepp i
medborgarnas rättigheter. På grund därav få de troende samlas i
privata lokaler till bönemöten även till ett antal, som överstiger
tjugo personer, men i så fall måste de till skillnad från »de
troendes grupp» för varje sådant möte underrätta de lokala
myndigheterna om tid och plats för mötet, under det att »de
troendes grupp» fritt får förrätta olika gudstjänster, utan att
underrätta någon.
Dett brev är, enligt vår mening, den bästa förklaring, som
sovjetregeringen hittillls givit, trots dess omständlighet och
upprepningar. I detta brev får man åtminstone tydligt se, att utom
de två legaliserade, men icke självständiga föreningarna få de
troende samlas alldeles privat, fastän under myndigheternas
vakande öga. Men icke desto mindre ha ingreppen i de
troendes religiösa liv fortsatt. Man kan förstå, att några lokala
myndigheter fordrat, att »de troendes grupper» skulle
inregistreras i egenskap av religiösa sällskap, så snart de fått en
kult-lokal till nyttjande. Men justitiefolkkommissariatet och
folkkommissariatet för inrikesärenden utgåvo den 19 juni 1923 en
förklaring, att sådana ändringar ej vore nödvändiga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
