Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Alexander de Roubetz, Sovjet-Rysslands kyrka - Kap. IV. Religiösa sällskap - 5. Jämlikhet mellan alla religiösa sällskap och grupper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72
AI.EX ANDER DE ROUBETZ
Ingen religiös organisation har rätt att inblanda sig såsom
makthavande i andra organisationers verksamhet mot dennas
vilja, t. ex. att utnämna kulttjänare, att beröva dem den av
sovjetmyndigheterna erhållna kyrkolokalen m. m., emedan
kyrkolokalerna icke överlämnas åt någon kyrklig hierarki, utan
åt den grupp av medborgare, vilka underteckna kontraktet med
regeringen1. — — —
Det förefaller oss egendomligt, att sovjetregeringen i sina
instruktioner understryker, att den ej kan blanda sig i de
religiösa organisationernas inre angelägenheter, men av tidningarna
kunna vi förstå, att »de troende» själva stundom givit
anledning därtill.
I tidskriften »Revolutioneii och kyrkan» 1922, sid. 46, finna
vi följande fall relaterat:
1920 klagade en »kulttjänare» (präst?) i guvernem. Völogda,
medborgaren Himmelbrodskij, över att han blivit avsatt från
sitt ämbete och förordnad att vara »psalmläsare» (den ortodoxa
kyrkans lägsta grad, vilken ej har någon motsvarighet inom
svenska kyrkan), såsom straff för åsidosättande av några
vigselformaliteter. Hans ansökan till folkkommissariernas råd (ry.
Sovnarkom) blev sänd till justitiefolkkommissariatets femte
avdelning, vilken förklarade, att den nämnda degraderingen för
honom vore obligatorisk, blott i fall han själv frivilligt och utan
tvång vill begränsa sin kultverksamhet och underkasta sig detta
strafifbeslut. Som nu kyrkan är skild från staten, så beror
»anställningen» som präst diakon- eller psalmläsarebefattning helt
och hållet av de troendes grupp, för vilken ingen kyrko-hierarki
har rätt att utfärda några förordningar eller obligatoriska
föreskrifter, som den förra ej godkänner.
Varje annan ordning skulle bryta mot dekretet av den 20
jan. 1918 om samvetsfriheten. Sovjetregeringen inblandar sig
icke i de troendes inre förhållanden, och därför ligga sådana
frågor utom dess befogenhet.
Denna ansökan av en avsatt präst till sovjetmyndigheterna
är mycket karakteristisk för de invecklade tidsförhållandena; den
’ Justitiefolkkommissariatets och folkkommissariatets för inrikesärenden
instruktion av 19 juni 1923.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
