Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Alexander de Roubetz, Sovjet-Rysslands kyrka - Kap. V. Kulternas tjänare - 3. Prästerskapets rättsliga ställning - a. Ingen valrätt eller valbarhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SOV|F.T-RYSSI.ANDS KYRKA
87
av dessa omständigheter ansåg justitiefolkkommissariatet, att
predikanten ej ägde valrätt.
Ibland polemisera tidningar mot justitiefolkkommissariatet i
dessa frågor. Bland dylika talrika tvister tillåta vi oss citera
ett fall, vilket kan vara av intresse.
En diakon vände sig till justitiefolkkommissariatet för att
få utrett, om han ägde alla medborgerliga rättigheter, d. v. s.
valrätt och valbarhet, rätt till statstjänst, rätt till hjälp från
ar-betsbörsen o. d., emedan han var bokhållare i en av statens
institutioner, vilket var hans grundyrke. Vad kulttjänsten
beträffar, så sysselsatte den honom endast på lediga stunder, och
han hade vägrat att för denna mottaga någon avlöning.
Justitiefolkkommissariatets femte avdelning underrättade
honom, att han såsom kulttjänare hade begränsade medborgerliga
rättigheter, och att den omständigheten, att han ej erhöll någon
avlöning för sin kulttjänst, ej spelade någon roll, i fall denna
hade ständig och ordinarie karaktär.
Tidskriften »Revolutionen och kyrkan» fann detta argument
tvivelaktigt, emedan hans inkomstkälla endast var hans
statstjänst såsom bokhållare och hans kulttjänst ej kunde betraktas
såsom »förenad» med statstjänsten, då han arbetade i kyrkan
gratis under lediga stunder, Därför skulle det vara riktigare att
bedöma fallet i enlighet med V:te avdelningens förklaring av
den 20 juli 1920, N:r 967, vilken lyder:
»Enligt arbetar-bonderepublikens konstitution får en
medborgare, som livnär sig genom ett icke produktivt arbete (t. ex.
kulttjänst) ej betraktas såsom ett »arbetarelement». Som ett
sådant kan en kulttjänare bliva betraktad endast om han avstår
från varje inkomst av kulten och förtjänar sitt livsuppehälle
genom ett allmännyttigt arbete.» Enligt vår mening är en
sådan förklaring mera logisk än den första.
Vi ha sett (sid. 85), att även kulttjänarnas
familjemedlemmar sakna valrätt (i Ukraina). Andra bestämmelser gälla i
Rsfsr, och enligt förklaring av unionens yrkesförbunds centrala
råd1 berövas prästhustrur icke sina valrättigheter, i fall de ar-
1 Ry. Vcsps.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
