- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjuguåttonde årgången, 1928 /
93

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Alexander de Roubetz, Sovjet-Rysslands kyrka - Kap. V. Kulternas tjänare - 3. Prästerskapets rättsliga ställning - f. Kulttjänarnas bostadsfrågor - g. Hyror

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SOV|F.T-RYSSI.ANDS KYRKA

93

andra medborgare, få tillåtelse att bebo dem, om de lokala
myndigheterna skulle anse det möjligt. Av flera under 1925 och
1926 av olika folkkommissariat utgivna instruktioner1 framgår,
att kulttjänare, som i städerna ha bott i kyrkohus, sedan de
blivit berövade rättigheten att vara medlemmar i hyresföreningar,
kommit i sämre ställning än andra personer, vilka inflyttat
senare i dessa hus. Liksom alla andra icke-arbetarelement utan
valrätt, hyra kulttjänare bostäderna enligt särskilda
överenskommelser mellan dem och hyresföreningen. De personer, som
ej tillhöra hyresförening, ha rätt att av husets areal blott
inne-hava 10—15 %. Enligt lag betala emellertid kulttjänarna mindre
hyra än andra, som icke tillhöra hyresföreningen. Därför se vi
en tendens att avhysa prästerskapet ur deras f. d. hus, när den
areal, som bebos av dylika icke-medlemmar, överstiger 10—15 %.
Naturligtvis var detta ett utslag av de revolutionära excesserna
under de första åren. Justitiefolkkommissariatet har i sept. 1924
utgivit en förklaring, enligt vilken kulttjänare i första hand ha
rätt att uppta de nämnda 10—15 % av arealen, varjämte deras
avhysning kan ske efter andra hyresgäster.

g. Hyror. I fråga om skatter, hyra och terminsavgifter
äro kulttjänare jämställda med personer med fria yrken.2 Men
det berör blott sådana kulttjänare, vilka ha en ständig
ersättning (lön) för sin kulttjänst. Men om en kulttjänare själv
bearbetar jorden (tillsammans med sin familj, men utan avlönade
drängar), så jämställes denne med bönderna, och hans hyra blir
betydligt mindre än i vanliga fall. Om en kulttjänare bor i ett
icke municipaliserat hus, utan i ett hus, som tillhör en privat
person, då betalar han ingen hyra till exekutivkommittén, utan
blott åt ägaren.

Naturligtvis ha ej alla de nya »kyrkor» eller hierarkier,
som uppstått inom alla trosbekännelser, bidragit att bevara tron
efter de dogmatiska fordringarna, men prästerskapet har trots

1 Instruktioner av folkkommissariaten: justitie N:r 155, inrikesärenden
N:r 402, finanser N:r 20, alla av 25 juli 1925 (Bulletin från folkkommiss.
för inrikesärenden 1925, N:r 33), Justitiefolkkommiss. cirk. N:r 54,
folkkommiss. för inrikesärenden cirk. N:r 704, båda av 22 mars 1926
(Justitie-månadstidning 1926, N:r 14).

2 Justitiefolkkommissariatets cirkulär av 15 dec. 1923, N:r 258.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:08:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1928/0103.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free