Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Alexander de Roubetz, Sovjet-Rysslands kyrka - Kap. VI. De religiösa sällskapens funktioner - 2. Kyrkoegendomen och formerna för dess utlämnande till religiösa föreningar - 3. Kultbyggnader
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SOVJET-RVSSLANDS KYRKA 111
uppstå, om man får undervisa i religion, kristendom o. d. i de
kyrkliga lokalerna.
Såsom alla undervisningsfrågor avgöres även denna i
folkkommissariatet för upplysning. En sak är likväl klar: undervisning
i »tron» för personer under 18 år är förbjuden i Sovjet-Ryssland.
För att utbilda kyrkotjänare får man anordna särskilda teologiska
kurser för personer äldre än 18 år, men vid sådana kurser
måste undervisningen begränsas till endast teologiska ämnen.
Personer äldre än 18 år få besöka särskilda föreläsningar,
föredrag och referat över teologiska ämnen, men sådan
upplysningsverksamhet får ej ha karaktär av systematisk skolundervisning.
För kyrkolokals uthyrande äger man icke rätt att fordra
ersättning, och vid föreläsningar o. d. har man ej rättighet att
uppta inträdesavgift.
3. Kultbyggnader.
Vi ha redan framhållit, att olika typer av kultbyggnader
existerade i Ryssland. Man skilde mellan församlingskyrkor,
klosterkyrkor, gravkyrkor, kapell, synagogor moskeer, buddistiska
tempel samt privata kapell i offentliga byggnader, skolor och
privata hus.
Efter novemberrevolutionen blevo alla dessa kultlokaler
folkets egendom.
I klostren funnos ofta många kyrkor. Efter revolutionen
blevo alla kloster stängda, och i den inhystes, på grund av
deras stora utrymmen, sovjetinstitutioner. Dessa klosterkyrkor
hade ej någon församling, men de voro alltid fulla av pilgrimer
och av de troende från närbelägna byar. Nu, då alla
klosterkyrkor blivit stängda, har behovet av nya kultlokaler faktiskt
ökats. Vi måste påpeka, att några klosterkapell funnos inuti
munkarnas avdelning (t. ex. alltid bredvid den stora
klostermatsalen) och de betraktas av bolsjevikerna såsom privata kapell,
medan de andra klosterkyrkorna anses som vanliga
församlingskyrkor och som sådana ibland överlämnas åt de troendes grupper,
i fall de inte användas för sovjetinstitutioner. Mycket ofta
omvandlades klostren med alla sina kyrkor och kapell till andra
ändamål än religiösa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
