- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjuguåttonde årgången, 1928 /
111

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Alexander de Roubetz, Sovjet-Rysslands kyrka - Kap. VI. De religiösa sällskapens funktioner - 7. Kyrkokollekter och skatter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SOV|F.T-RYSSI.ANDS KYRKA

121

Den ryska kyrkans heliga möte 1917—18 har pålagt alla
troende en obligatorisk skatt, kallad »kyrkans skärv», till
förmån för hela ryska ortodoxa kyrkan; egentligen är den
identisk med den stiftsinsamling, vilken existerade före revolutionen.
Denna skatt är ur sovjetregeringens synpunkt olaglig, dels
emedan den ej upptages till förmån för ett bestämt, till en viss
religiös grupp utlämnat tempel, utan till förmån för kyrkans
allmänna kassa, ur vilken avlöning utbetalas till kyrkans högsta
styrelse, dels emedan den är av obligatorisk natur.1

Sålunda se vi, att de religiösa sällskapens medlemmar ej
ha rätt att påläggas medlemsavgifter2 och att all
sammanskjut-ning av pengar blott kan vara frivillig och får förbrukas endast
för utgifter, förbundna med nyttjande av kultföremål.
Sällskapens enskilda medlemmar ha rätt att insamla pengar för samma
ändamål. Likaledes får man upptaga kollekt under varje
gudstjänst, vilket alltid brukats i Ryssland. I Ukraina äro reglerna
därom strängare, t. ex. sådana insamlingar, som ej försiggå i
kultlokaler (d. v. s. ej kollekt) få ej användas för prästerskapets
underhåll. Dessutom måste de religiösa sällskapen i Ukraina
två gånger om året förelägga det lokala rådet en redovisning
enligt å nästa sida följande formulär:

1 RSFSR:s lagar ha vi däremot icke kunnat finna någon
bestämmelse om skyldighet för de religiösa sällskapen att
framlägga dylik officiell redovisning. I Ryssland ha »de troendes
grupper» även frihet att ha kapital i banker, vilket framgår av
justitiefolkkommissariatets förklaring angående förfrågan från
lokala rådet i Krasnojårsk (Sibirien), om det lokala mosaiska
religiösa sällskapet därstädes hade rätt att äga ett kapital av
6,000,000 rub. i banken för anskaffande av kultföremål,
kult-tjänares avlöning, bränsleinköp o. d. Kommissariatet påpekade,
att sådana kapital dock ej få insättas i bankerna i »de troendes
grupps» namn, utan i någon till gruppen hörande enskild
medborgares namn.3

En mycket intressant principiell fråga uppstod 1925 i
Rostov vid Don, där det grekiska religiösa sällskapet hade vänt

’ Ib. av 18 dec. 1919, N:r 519.

2 Instruktion av 27 april 1923.

3 »Revolutionen och kyrkan» d. 9 febr. 1922, N:r 74, sid. 44—45.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:08:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1928/0121.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free