Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Alexander de Roubetz, Sovjet-Rysslands kyrka - Kap. VIII. Huru principen om kyrkans skiljande från staten blivit praktiskt genomförd i statslivet - 2. Skolans skiljande från kyrkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 2 O
ALEXANDER DE ROUBETZ
Ett särskilt intresse tilldraga sig lagbestämmelserna om den
muhammedanska trosbekännelsen, då de i visst avseende synas
innebära ett frångående av här ovan relaterade principer.
De folkstammar, som bekänna sig till den muhammedanska
tron, utvecklas tidigare än andra och äro mycket fanatiska.
VciK, som tagit dessa faktorer i betraktande, har givit direktiv
att ej hindra gruppundervisningen i religion i moskéer eller i
privata hus åt de muhammedanska ungdomar, vilka ha
genomgått den första »stupén» (eg. trappsteg, de tre första klasserna)
av enhetsskolan, oavsett deras ålder.
Inom f. d. autonoma sovjetrepubliken Turkestan har det
lokala Cl k även tillåtit musulmanska teologiska skolor, lägre
(»Mektebe») och högre (»Medresse») skolor att fortfara.
I sovjetrepubliken Uzbekistàn, som utgör en del av det
forna Turkestan, har på officiell väg inrättats ett ytterst
intressant sällskap »Machkamej Scharija», vars organisation vi tillåta
oss att redogöra för, emedan den skiljer sig från allt, som vi
hittills ha sett angående religiösa sällskap.
Stadgar för sällskapet »Machkamej Scharija».
1. I närvaro av religiösa ledare (imamer och mudarister, d. v. s.
lärare vid högre andliga medresser) välja 25 kischlaker (byar)
tillsammans 25 personer samt ytterligare 15 personer bland
mulla-imamer, vilka kallas allmänna medlemmar. Sådana val skola ske
varje år.
2. Dessa medlemmar välja inom sig en styrelse och utnämna
avdelningschefer. Dessa valda kallas »presidium» eller
»styrelseledamöter». De ha rätt att kooptera. Högst 5 personer i städerna och
högst tre i kischlakerna skola få avlöning. Avdelningschef måste
utses företrädesvis bland styrelseledamöter.
3. Presidiets sammanträde äger rum två gånger i veckan under
hela året.
4. Allmänt möte äger rum en gång var fjortonde dag. Vid
dessa möten diskuteras frågor, som styrelsen ej avgjort, eller viktiga
händelser. Vid dessa sammanträden lämnar styrelsen redogörelse för
sitt arbete. Referendarier äro avdelningscheferna.
5. Machkamej Scharija skall bland massorna utbreda
utvecklings-, kultur- och humanitetsidéer, det skall vara en förbindande
länk mellan regeringen och folket, skall genomdriva religiösa
reformer samt bekämpa obehövliga påbyggnader och oriktiga tolk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
