Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Alexander de Roubetz, Sovjet-Rysslands kyrka - Kap. X. Ryska sekterister och dessas reorganisation efter nya kommunistiska principer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SOVJET-RYSSI.ANPS KYRKA
Vilka, som enligt lagen äro munkar, framgår av § 8 i
justitiefolkkommissariatets cirkulär av den 3 jan. 1919 samt ur § 14 i
samma kommissariats samt kommissariatets för inrikesärenden
instruktion av den 19 juni 1923.’
Både cirkuläret och instruktionen påvisa, att bland de
klosterinvånare, vilka i vardagslivet äro kända under namnet »munkar ,
måste man skilja mellan å ena sidan de religiösa känslornas
exploatörer och å andra sidan de av de förra exploaterade, m. a. o.
arbetar-elementen i klostren.
Sålunda bör man till »munkar», vilka ej äga valrättigheter, räkna
de personer, som existerat på exploatering av de troendes religiösa
känslor och som även exploaterat klostrens arbetarelement.
Sådana icke-arbetarelement i klostren ha fordom varit
klostermyndigheter, priorer, abedissor, arkimandriter m. fl., vilka i olikhet
med andra munkar enligt tsarlagarna haft rätt att borttestamentera
sin egendom. Utom dessa myndigheter kan man till sådana
element räkna de högre munkarna, vilka bildade klosterråden, nämligen
de munkar, som kallades eremiter, samt munkar, som buro kåpan,
fått den högsta invigningen och utbytt sitt dopnamn mot ett nytt
munknamn.
Arbetarelementen i klostren utgöras av olika slags noviser,
manliga och kvinnliga, som varit ett blint redskap i de förstnämndas
händer och som åt klostrens tjänst ägnade hela sin arbetskraft. 1
klostren hade deras ställning varit en lastdragares, nästan såsom ett
slaveri. Sovjetmakten hade befriat dem och har i cirkuläret av den
3 jan. 1919 och i instruktionen klart visat, att dessa arbetarelement
äga alla medborgares rättigheter.
Termen »munkar» fattas av sovjetjuridiken i samma mening
som »kulttjänare». Sovjetlagen berövar endast biskopar, präster och
diakoner valrättigheter, men tillerkänner »lägre kulttjänare»,
psalmläsare, klockare o. d. alla civila rättigheter.
Vad arbetssällskap, kommuner o. d. beträffar, vilka ha bildats
av klostrens arbetarelement, så anser instruktionen och Vcik:s
kommission det vara ändamålsenligt att befordra utvecklingen av dessa
hushåll, emedan de grundats på principen av kollektivt arbete, och
föreslå de lokala myndigheterna att hjälpa klostrens arbetarelement
i deras organisation, lämna dem inventarier, bostäder m. m.
Av bifogade material följer, att arbetarelementen vid f. d.
Passionsklostret i Moskva den 2 nov. 1922 organiserade ett
arbets-samfund, vilket på sin tid blev inregistrerat av folkekonomiska rådet
i Moskva.2
Dessa rättssökande äro att betrakta som arbetarelement, så vitt
de ej äro nunnor, som fått högsta invigningen, ej bära doket och ej
1 Lagsaml. 1923, N:r 72, $ 699.
a Resol, av 30 juli 1924, N:r 4375.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
