Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Ivar Simonsson, Stockholms plats i den kyrkliga indelningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stockholms plats i den kyrkliga indelningen 19 i
magistratz medwerkan icke skie kan, dy frågas, hwad wälb:te
magistrat meenar, om sådan lijkheet stodo till at nåå och
huru».
En första gemensam konferens ägde rum i konsistoriet den
30 januari 1652, dit på magistratens vägnar borgmästaren Johan
Westerman-Lilljecrantz jämtn tre rådmän hade infunnit sig.1 För
bildande av ett kyrkokollegium var man dock från världsligt
håll påfallande likgiltig. Man begärde ett skriftligt uppsatt
förslag av prästerna, och på dessas begäran om tillsättande av en
blandad redaktionskommitté härför svarade man, att man först
behövde inhämta sina kollegers mening. I frågan om
åstadkommande av likformighet i ceremonierna ville man icke lägga
sig för att icke förgripa sig mot dem, som »haffvva nya
kyrchio-ordningen under händer». Magistraten utsåg emellertid på ett
senare sammanträde två medlemmar att fortsätta förhandlingarna.
Vid ett följande sammanträde i konsistorium (1652 ^/s) gjorde sig
från kyrkoherdarna i församlingarna utom Storkyrkan starka lokala
separationssträvanden gällande. Man fruktade även här för ett
starkt »collegium commune» och ville i stället hava ett
»kyrkoskrå» för varje församling. Till slut enades man dock från
konsistoriets sida om ett förslag till upprättande av ett
gemensamt kyrkokollegium med pastor primarius som praeses och
som bisittare en borgmästare, tre rådmän och två representanter
för kronans tjänstemän samt sex kyrkoherdar. Om detta
kollegium är emellertid icke vidare tal och även magistratens
protokoll iakttager härom fullständig tystnad.
Något mer än tjugo år härefter togos dessa frågor åter upp
till behandling, men initiativet utgick då från magistraten, vilken
genom att omkring år 1670 ha ordnat Storkyrkans förstörda
ekonomi gjort sig synnerligen förtjänt om stadens kyrkoväsen.
Den 19 mars 1674 voro stadens kyrkoherdar av borgmästaren
Olaus Thegner uppkallade till rådstugan, men endast en av
dem hade velat infinna sig, Måns Pontinus i Katarina.2 Honom
meddelades då, att magistraten »wore i werckett att giöra
någon författningh om ett wisst reglemente widh kyrckiorne här
1 Konsistoriets protokoll. Riksarkivet. Av rådmännen närvoro
betecknande nog Storkyrkans båda kyrkovärdar.
2 Magistratens enskilda protokoll, s. d. Rådhusarkivet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
