Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Emil Färnström, Om källorna till 1571 års kyrkoordning. En jämförelse mellan Svenska KO. 15 7 1 och Würtembergs KO. 1553 - I. Inledande anmärkningar - 3. Laurentius Petri’s kröningspredikan av 1561
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om källorna till i 5 7 i års kyrkoordning 2 iq
Eriks kröning 1561. Vissa partier äro helt enkelt ordagrant
överflyttade.1
Den uppfattning av den världsliga överhetens ställning och
förhållandet mellan andligt och världsligt regemente, som
kommer till synes i inledningen till kyrkoordningen, har blivit
kallad den teokratiska och återfinnes i sina huvuddrag hos alla
reformatorerna.2 Den innebär, att Gud är den högste regenten,
att hans regemente går genom hela kristenhetens kropp. Under
honom har var och en sin kallelse, i vilken han framför allt är
pliktig att lyda och tjäna. Dessa kallelser höra under de två
rikena eller regementena, det andliga och det världsliga, som
Gud styr genom respektive ordet och svärdet, som ej få
blandas samman men ha den gemensamma plikten att ömsesidigt
tjäna varandra.
Appelberg3 har i sin avhandling om Kyrkans rättsliga
ställning i Sverige och Finland med full rätt hävdat och framhållit,
att överhetens befattning med det andliga alls ej, såsom från
en del håll framhållits, enligt reformatorernas mening skulle
betyda frihetens tillspillogivande för kyrkan och statens
herravälde över kyrkan i dess uppgifter, ävensom över dess enskilda
medlemmar.
Det är här, som han uppvisat, ej fråga om en statens,
överhetens makt och rätt utan om dess plikt gent emot Gud.
Överheten ingriper ej härigenom i själens regemente, utan fullgör
helt enkelt en plikt, som tillkommer den i det världsliga
regementet, där lag, straff och beskärm är alltigenom lekamligt. När
den genom avsättning eller på annat sätt inskrider gent emot
försumliga predikanter för att avvända den själavåda, som
kommer genom Guds ords försummande, så hör detta till hans
skyldigheter såsom Guds ämbetsman i det lekamliga regementet.
Denna funktion har han att fullgöra mer som en nödfallsåtgärd,
när ordets ämbete på något sätt ej räcker till med de medel,
1 Kröningspredikan har följande överskrift:
Een christeligh Predican om werldsligh öffverheet, hennes ämbete och
hvad hon effter Gudomligh lära i scrifftena är sina undersåtar plichtigh.
Thesslikes ock hwad undersåterna äro öffuerhetene plichtige. Upsala 1561.
2 Jfr E. Billing, Luthers lära om staten, s. 144 ff.
3 Appelberg, Kyrkans rättsliga ställning, s. 4—34.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
