Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Emil Färnström, Om källorna till 1571 års kyrkoordning. En jämförelse mellan Svenska KO. 15 7 1 och Würtembergs KO. 1553 - II. Jämförelse mellan WKO. 1553 och KO. 1571 - 3. Om dopet - 4. Om nöddop
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om källorna till i 5 7 i års kyrkoordning
2 iq
utredningen av exorcismen, vilken Laurentius Petri i olikhet
med de tyska förebilderna vill bibehålla.1
Mera självständiga liturgiska partier synas också de båda
alternativen till förmaning efter Mc. 10 vara liksom det sista
stycket på ordning med Döpelsen (s. 52), där särskilt en
förmaning ges åt faddrarna och föräldrarna, att de skola vara på
sin vakt »mot wantro och fåfenga åthäffuor, som en part ännu
säyes bruka öffuer the spädha barn, bådhe för Döpelsen och
effter.»1 En anspelning på samma förhållande förekommer ock
i Vadstena artiklar, där dopet behandlas synnerligen summariskt.
4. Om nöddop.
Följande avdelning i WKO. har till överskrift »Van der
Gahetauff» och motsvarar i den svenska KO. Om nödhdop
(1561) och Om nödhdoop (1571). De två2 sistnämnda
redaktionerna överensstämma så när som på ett par betydelselösa
till-lägg och ändringar i 1571 års KO., och vi kunna därför följa
texten i den senare. WKO. av 15 533 har hämtat föreskrifterna
om nöddop från 1536 års WKO.4, där överskriften lyder Vom
Jachtauff. Har nu WKO. i detta kapitel varit någon mera
nämnvärd källa för Laurentius Petri? Rodhe5 har i sitt
ovannämnda arbete upptagit frågan om de tyska förebildernas infly-
1 Om Laurentius Petri ställning till exorcismen, se sid. 211. Jfr Rodhe,
a. a., sid. 36, Svenskt gudstjänstliv, s. 250 f.
1 Br. Nürnb. KO., som nära anslöt sig till Luthers Taufbüchlein,
bibehölls exorcismen, men ehuru 1536 års KO. i Wurtemberg i mycket går
tillbaka på Br. N., strökos dock här många ceremonier, bland andra
exorcismen. Brenz gav dopliturgien enl. 1553 års KO. en mera luthersk
prägel, men exorcismen förblev alltjämt utesluten (jfr Kolb: Die Geschichte
des Gottesdienstes in der evangel. Kirche Würtembergs, s. 250 f.). I den
svenska KO. framhålles blott i korthet, att bruket ej strider mot skriften
eller den kristna tron, och att det brukats i mer än 1300 år i hela
kristenheten. Därför får man emellertid ej fördöma de församlingar i främmande
länder, som tagit bort bruket, eftersom det är villkorligt.
2 Jfr Ahnfelt, Bidrag etc. i LUÅ. 1895, s. 1.
3 LUÅ. 1893, s. 4.
4 Jfr Richter, a. a. II, s. 134 och I, s. 270.
5 Rodhe, a. a., s. 214 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
