Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Emil Färnström, Om källorna till 1571 års kyrkoordning. En jämförelse mellan Svenska KO. 15 7 1 och Würtembergs KO. 1553 - II. Jämförelse mellan WKO. 1553 och KO. 1571 - 4. Om nöddop
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om källorna till i 5 7 i års kyrkoordning
2 iq
fött. Här är ett självständigt stycke av Laurentius Petri, och
man möter den för båda de svenska reformatorerna så beteck
nande fria ställningen till sakramentet.1 Om man allvarligen
befaller moder och barn i Guds milda hand, så skall han i sin
gudomliga omvårdnad mottaga dem. Även om barnet var så
sjukt och svagt, när det föddes, att det dog odöpt, skulle man
hava en god förhoppning till Gud »att han sådan bön och tienst
milleliga warder anammandes för itt fulkomligit doop. Ty han
seer icke så mycket effter den uttwertis gerningen — som
efF-ter wilian och hiertat».
I ordeninge der misse von 15452 för Mecklenburg finns
emellertid vid nöddop ett stycke intaget, som i tankegången
erinrar om den svenska KO:s ord. Det heter här: Scholen ock
mit grotem ernst und flite gefraget werden, efift de döpe gedan,
do dat kind noch nicht ganz geboren, wo vele bademömen hier
im lande den gebruck gehadt, dat se de frucht inn moder live
döpen, edder arme, edder vöte. De kerckheren und
kerchen-dener werden de bademömen an allen orden flitich vormanen
unde underrichten, dat de sodane döpe entlick aufstellen unde
nimmermehr dän, denn idt is unrecht. De döpe is van unsern
heren Christo, den jennen geordnet unde ingesettet, de dar
wullen kamen in de weit geboren sin. De aver noch nicht
geboren sin, kan me nicht döpen. — Man finner här samma
förbud som i den svenska KO. men saknar dock det märkligaste
i Laurentius Petri framställning, nämligen att barnet utan dop
skall kunna genom bön överlämnas åt Guds barmhärtighet, och
att han skall anse en sådan bön och tjänst såsom ett
fullkomligt dop. Just i dessa ord framträder Laurentius Petri stora
framsynthet och vidhjärtenhet. Tidens vanliga uppfattning var
ju, att odöpta barn gingo miste om saligheten.
Det andra momentet i WKO. handlar om själva nöddopet.
Detta omnämnes emellertid här endast helt kort, under det att
’Jfr Olaus Petri samlade skrifter 11:404; Laurentius Petri i hans
herdabrev av 1564: Om ord och sakrament. Så är icke sakramentet det
endaste, ja icke heller det förnämsta tinget — — — utan detsamma är
levande Guds ord, genom vilket sakramentet får sin kraft (s. 183).
Rodhe, Svenskt fromhetsliv, s. 272.
2 Sehling, a. a. V, s. 158.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
