Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Emil Färnström, Om källorna till 1571 års kyrkoordning. En jämförelse mellan Svenska KO. 15 7 1 och Würtembergs KO. 1553 - II. Jämförelse mellan WKO. 1553 och KO. 1571 - 7. Om nattvarden och mässan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om källorna till I 5 7 1 Ars kyrkoordning
249
1) Latinska psalmer med latinska antifonien sjungas av
skolpojkar.
2) Läsning av ett kap. ur den heliga skrift.
3) Magnificat eller kristlig sång.
4) Allmän bön och välsignelsen.
1) Latinskt introitus eller psalm.
2) Predikan.
3) Psal m lämpat efter tiden, kyrkoåret.
Dylik enkel gudstjänst skall ock 2 gånger i veckan hållas
på vardag.
Hur skulle nu gudstjänst firas enligt den svenska KO.?
Huvudgudstjänsten för Laurentius Petri var otvivelaktigt mässan,
d. v. s. gudstjänst med nattvardsfirande. Och sedan 1541 var
predikan inflyttad i själva mässan såsom ett moment däri. I
KO. upptages ej någon utförd liturgisk plan under ordning med
messone utan här hänvisas till den svenska mässboken: »Med
messone rettar sig prästen efter det sätt och ordning, som den
svenska messeboken utvisar». Här tillägges emellertid en del
anvisningar om detaljerna i denna mässordning, vilket för övrigt
till stor del är hämtat från 1552 års Vadstena artiklar.1
Om emellertid nattvard skulle enligt evangelisk
uppfattning-firas vid varje dylik gudstjänst, d. v. s. med kommunikanter,
som varje gång gingo till nattvarden, så erbjöd sig en stor
svårighet, i det att det trots ständiga uppmaningar från
prästernas sida till församlingen att deltaga i nattvardsfirandet visade
sig omöjligt åstadkomma, att varje gång nattvardsgäster
anmälde sig. Hur skulle man då i dylika fall förhålla sig? Det
har tydligen varit svårt för Laurentius Petri att giva något
slutgiltigt svar på denna fråga. Vi se det av de olika förslag,
han vid olika tider framlägger för att lösa frågan.
I den handskrivna KO. av 1561 föreslås, att man då ej
håller mässa utan att då i stället brukas något annat, såsom
predikan, några psalmer, item litanian. I herdabrevet av 1564
Vanlig söndagsgudstjänst:
1 Jfr Ahnfelt, Bidrag 1893, s. 9, 35 I
» 1895, s. 3, 9 ff.)
LUÅ. 1893 och 1895.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
