Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Emil Färnström, Om källorna till 1571 års kyrkoordning. En jämförelse mellan Svenska KO. 15 7 1 och Würtembergs KO. 1553 - II. Jämförelse mellan WKO. 1553 och KO. 1571 - 7. Om nattvarden och mässan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
252
e. färnström
Beträffande den liturgiska omramningen för predikan ger
KO. ingen bestämd fast plan utan lämnar sådan frihet för olika
möjligheter, att det hela nästan verkar förvirrande. Det nya
evangeliska gudstjänstlivet var i Sverige vid denna tid, såsom
naturligt är i brytningstider, ännu ej på något vis stadgat, och
det synes, som om Laurentius Petri menat, att de olika
alternativ, han föreslår, så småningom skulle genom att prövas visa,
vilka som hade framtiden för sig. Han lämnar här liksom
alltjämt i sin KO. utrymme åt största möjliga frihet, en frihet, som
märkligt sticker av, om man jämför den svenska KO. med andra
samtida evangeliska KOO.
Själva predikan skall enligt KO. föregås av en böneakt.
Den kan emellertid få utgestaltas på tvenne olika sätt.
Antingen må den bestå av en uppmaning till bön förslagsvis
enligt ett formulär, som är i KO. intaget: Käre Christi vänner
etc. och som avslutas med ett tyst1 Fader vår. Eller också
kan böneakten göras något längre genom att ytterligare
tillfogas en bön efter det denna gång högt lästa Fader vår.
Förslag till dylik bön är ock intagen: »O Alzmechtige ewige Gudh»
etc. Beträffande psalmsången i denna avdelning lämnar KO.
fritt, om en psalm, förslagsvis O tu helge Ande kom–eller
Nu bidie wij etc. eller vid jultid Een jungfru födde etc., skall
sjungas före, som hittills mestadels varit sed, eller efter
uppmaningen till bön. I predikan skall särskilt på landsbygden ingå
först ett kateketiskt moment, så att textorden läsas upp för
folket. Särskilda katekespredikningar skulle enligt KO. hållas i
städerna åtminstone två gånger om året, nämligen vid advent
och i fastan antingen i aftonsången eller om morgnarna. Men
som landsbygdens folk då ej kunde komma till kyrkan, skulle
katekesen predikas förmiddagen i mässan, så att prästen brukar
halva timmen härtill och den andra hälften till att förklara
evangelium. Angående predikan över evangeliet inskärpes, att den
skall hålla sig till texten, så att prästen ej såsom under påvens
tid talar om vad som honom lyster, men är något ställe i
texten särskilt dunkelt, skall prästen stanna längre vid detta i sin
utläggning och behandla det andra mera kortfattat. I predikan
’ Jfr Rodhe, Svenskt gudstjänstliv, s. 105 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
