Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Emil Färnström, Om källorna till 1571 års kyrkoordning. En jämförelse mellan Svenska KO. 15 7 1 och Würtembergs KO. 1553 - II. Jämförelse mellan WKO. 1553 och KO. 1571 - 9. Om kyrkor och kyrkoskrud - 10. Om helgdagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om källorna till i 5 7 1 Ars kyrkoordning
263
Beträffande underhåll av domkyrkorna möta en del rätt
utförliga föreskrifter för sysslomannen, vilken det tillkommer att
se till, att ej något förfares. Sju personer behövas till att sitta
vid domkyrkorna: Biskopen, biskopens official eller prost,
kyrkoherden, skolemästaren, lektor theologiae, Poenitentiarius och
sysslomannen, den ock må vara sakristan.1
Slutet av kapitlet om kyrkor och kyrkoskrud fr. s. 103
r. 26 »Ther Kyrkia eller Kyrkegård» etc. till slut har en
motsvarighet i Vadstena artiklar av 1552.2 Det sista stycket s. 104
r. 13: »Om then brotzlighe tredskas etc.» saknas helt i 1561
års KO.
10. Om helgdagar.
Under rubrikerna Ordnung der Feiertag resp. Ordning om
Helgedagar möta åter liknande grundtankar i de båda
kyrkoordningarna.3 Så framhålles, att den kristne ej är bunden vid
judiska bruk’’, när det gäller helgdagar och deras firande, utan
har sin frihet; dock är det nödvändigt med bestämda vissa
tider, när man skall komma tillsammans för predikan och
sakramentens utdelning. Den svenska KO. tillägger ock såsom motiv
för vissa helgdagars firande, »att arbetsfolcket understundom må
hava roo och wederqwickelse, så framt the skola härdat vth».
1 Sid. 99 i KO. stycket The siw Domkyrkior jämte de 8 följande
stycken t. o. m. »Och är tillbörligt» s. 101 äro tillagda i 1571 års KO.
från 1561. Detta skulle enl. Ahnfelt betyda, att i och med 1571 en
utgångspunkt vore given för en reorganisation av domkapitlen, vilka 1561
efter den under slutet av Gustav Vasas regering skedda utvecklingen helt
befunno sig i upplösningstillstånd. Jfr dock härtill holmquist:
Domkapitlens förvandling 1571—1687, s. 5 ff., där 1571 betecknas ej såsom
utgångspunkt för en ny utveckling utan snarare såsom slutpunkten i de
svenska prelaturkapitlens upplösning, jfr ock wordsworth: Den svenska
kyrkan, s. 235. Den skildrade valproceduren visar, att den gamla
domkapitelinstitutionen upphört att existera eller åtminstone att fungera.
2 Jfr härtill O. Ahnfelt: Bidrag etc., 1895, s, 8, 11. (Konung Gustafs
stadga om kyrkiofred etc.).
J Jfr ock liknande tankegång i Hallische KO., Richter ii, s. 17.
* Seden att vilja hålla lördagen helig synes ha varit rätt så spridd i
Sverige och Finland. Normans Art. Ordin, tar särskild hänsyn till den.
Jfr Ahnfelt, a. a., s. 22.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
