Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Emil Färnström, Om källorna till 1571 års kyrkoordning. En jämförelse mellan Svenska KO. 15 7 1 och Würtembergs KO. 1553 - II. Jämförelse mellan WKO. 1553 och KO. 1571 - 14. Sammanfattning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM KÄLLORNA TILL I 5 7 1 ARS KYRKOORDNING 279
vara en mera osjälvständig efterbildning. Vi möta här ett
liknande förhållande till det, som föreligger vid en del av Olaus
Petri skrifter, såsom t. ex. En nyttug undervisning av 1526,
för vilken Luthers Betbüchlein varit en betydande källa, men
som likväl fått sin självständiga utprägling och bearbetning av
den svenska författaren. Så se vi, hur vår reformationshistoria
med avseende på uppkomst och utveckling står i ett nära
beroende av den tyska, men också att den i vårt land genom de
svenska reformatorerna fått sitt särskilda utpräglade kynne
överensstämmande med och anknytande till vårt folks gamla seder
och traditioner. 1571 års kyrkoordning med dess förarbeten är
ett ståtligt vittnesbörd ej blott om dess författares kännedom
och förtrogenhet med samtida tyska kyrkoordningar utan ock
om den klokhet och urskillning, med vilken han förstått att få
ut det bästa ur de tyska förebilderna och anpassa det efter
svenska förhållanden. Och denna författarens förmåga bottnar
djupast sett i den klara evangeliskt-lutherska grundsyn, som
uppbär hela hans åskådning.
I början av år 1552 gick reformationens förste förkunnare
i vårt land Olaus Petri ur tiden, och honom följde efter blott
några få dagar Laurentius Andreae. Inom mindre än ett år
därefter i början av 1553 dog även Georg Norman, som alltsedan
1540 haft stor betydelse för reformationsverket. Det skulle bli
Laurentius Petri förunnat att leva och verka ännu 20 år. Och
det är under dessa år, som hans livs förnämsta arbete vid sidan
av bibelöversättningen, nämligen Kyrkoordningen av 1571, växer
fram. När han först började med arbetet på denna, veta vi ej
bestämt, men han skall själv hava yttrat, att han i mer än 30
år — alltså från 1540-talet — förgäves bemödat sig att få
utfärda en kyrkoordning. Vi veta, att den redan 1561 i hans
handskrivna kyrkoordning föreligger i så gott som slutgiltigt
skick. Det samband, som visat sig råda mellan WKO. och
den svenska KO., gör nu, att vi närmare kunna bestämma den
tidpunkt, när den senare ytterligare växte ut från tidigare
förarbeten. Det måste ha varit efter 1553, sannolikt i mitten eller
slutet av 1550-talet. Det närmaste förarbetet är 1552 års
Vadstena artiklar. På denna grundstomme har Laurentius Petri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
