Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - A. Bode, Östgoternas konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Östgoternas konst.1
Av A. Bode.
Regierungs- und Baurat, Kassel.
Historiens väg är stenlagd med lika många misstag och
lögner som en väg med sten.
En blomstrande trädgård av misstag finner man fortfarande
här och där i konsthistorien, och ett av det mest egendomliga
misstag i den rör den bysantiska stilens uppkomst, särskilt i fråga
om byggnadskonsten.
När förändringar plötsligt uppträda i en konstutveckling, så
börjar antingen folket, som bär utvecklingen — om inte blott
tekniken ändras — att bearbeta nya intryck, som för det mesta
komma utifrån; eller ett annat folk tränger in, upptar tråden
och försöker att på sitt sätt spinna vidare på den. Vi bruka
se den romerska konsten skrida fram i högtidlig dräkt, i sträng
rytmisk och lättfattlig form, och den, som vill låta en av dennas
byggnader återuppstå, behöver ej hysa något tvivel om formen,
om den än har stått i själva Rom, i Afrika, i provinsen
Germania eller till och med i det avlägsna Syrien.
I slutet på 400-talet upphör detta. Det är tydligt, att man
kommer in i en annan värld. Det är inte så, att nya intryck
ha kommit till det gamla kulturfolket, som detta försöker
bearbeta på sitt sätt, utan en helt annan ande skrider till verket.
Den saknar fullkomligt mästerskapet, men också inskränkningen
av de förra reglerna. Det är en ande, som ännu söker sina
egna lagar och inte är benägen att övertaga de hittills gällande,
utan att pröva dem. Men ändå uppställas de mest märkvärdiga
antaganden, bara för att slippa draga den slutsatsen, att det är
de invandrande germanerna, som huvuddelen av
smakförändringen måste tillerkännas. Om man vill tala om den bysantiska
konstens vagga, måste den ha stått i Ravenna och inte i Bysans.
’ Denna uppsats har kommit utgivaren tillhanda i en svensk text, som
han icke till fullo kunnat ge önsklig språklig form. Trots en del oklarheter
torde förf:s problem dock vara klart. Utg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
