Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Kraft, Salomon, Textstudier till Birgittas revelationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTSTUDIER TILL BIRGITTAS REVELATIONER I 3 I
teukverket frambroderats en exklusivt »storsvensk» uppfattning.
Pentateukens funderingar om att hela Norden befolkats
öster-ifrån ha såtillvida modifierats, som det blott är fastlandet (Sverige
inklusive Skåne), vars befolkning invandrat från öster. Härtill
fogas så den kompletterande synpunkten, att de danska öarna
befolkats av »en släkt, som kom västerifrån». Det ovan
återgivna partiet ur VIII: 41 är en av Birgittas tidigaste
uppenbarelser och torde stå i intimt samband med den under åren 1338
-—1343 nästan ständigt akuta krisen i skånefrågan.1
Revela-tionens samhörighet med bibeltexten bestyrker denna datering.
I sin deposition vid kanonisationsprocessen har priorn Petrus
något utökat de uppgifter om Birgittas svenska bibel, som han
tidigare lämnat i Birgitta-biografien; han omtalar, att bibeln
varit i Birgittas ägo redan under Ulv Gudmarssons livstid.2
I fråga om mera allmänna politiska betraktelsesätt visa sig
både den fornsvenska bibeltexten och Uppenbarelserna stå under
samma mäktiga inflytande av den augustinska världs- och
historieuppfattningen. Augustinus har varit den främste bland alla
auktoriteter, som parafrasens författare anlitat.3 Enbart den
teologiskt-filosofiska inledningen innehåller ett 50-tal hänvisningar
illustri prosapia et patria regum Gothorum» (jfr ovan s. 136, not 2). Det är
möjligen biskop Alfons, som meddelat sin svenska bekantskapskrets, till vars
korresponderande ledamöter även ärkebiskop Birger hörde, några av de
notiser rörande Spanien, som senare dyka upp i Nicolaus Ragvaldis tal och
som Söderberg supponerat härröra från de i konciliet deltagande spanska
ombuden (först a. a., s. 195). Nicolaus Ragvaldi har måhända byggt sitt
frejdade anförande i huvudsak på en tradition, som han lärt känna i
Vadstena kloster, i vars ärenden han redan 1424 var stadd på en längre
utom-landsfärd (Söderberg, Nicolaus Ragvaldi och baselkonciliet, s. 10).
1 Jfr Tunberg, Åldre medeltiden, s. 205 f. Om skånepolitikens tidigare
utveckling alltifrån 1318 års förbund mellan de båda hertiginnorna Ingeborg
och flera danska stormän, däribland ärkebiskop Esger Juel i Lund, se samme
förf., a. a., s. 186 f.
2 Se ovan s. 145. A & P, fol. 2oiv: »Item dixit iste testis, quod
au-diuit ab eadem domina Brigida, quod in vita mariti sui, cum vacabat a
labore manuum suarum, orabat aut continue relegebat vitas sanctorum et
bibliam, quam sibi in lingua sua scribi fecit». SCHÜCK, a. a., s. 29, not 20.
Dateringen stämmer förträffligt med Magnus Niclissons inventarium.
3 SMBi, i, s. 41 f.: »Hälghe mästara oc lärefädher tala ther ymst
om. Then främmarste aff thern allom, sanctus Augustinus, han låter thetta
maal alzstingx olöst».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
