Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Kraft, Salomon, Textstudier till Birgittas revelationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTSTUDIER TILL BIRGITTAS REVELATIONER
I 3 I
barelserna.1 För undvikande av missförstånd citerar jag ånyo
Andersson2 in extenso: »För den äldsta tiden har författaren,
som ovan påpekats, haft obetydligt och föga tillförlitligt
material att lägga till sin schematiska framställning. Med vissa
skiljaktigheter följer ban därefter i stort sett Birgittas
revelationer från den tid, då de börja lämna stoff till Magnus’ historia.
Först på 1350-talet blir författarens gentemot revelationerna
självständiga stoff rikare. Han berättar här åtskilligt om
händelser, vilka Birgitta ej nämnvärt(!) sysslat med i
uppenbarelserna, nämligen om striderna mellan Magnus och hans son Erik
Samt därmed sammanhängande tilldragelser. Huvudhändelserna
äro honom välbekanta: Eriks och adelns uppror mot Magnus,
Bengt Algotssons fördrivande, Magnus’ förbindelse med
Valdemar Atterdag, Eriks död. Han låter drottning Blanka lova
Skåne åt Valdemar för att få hjälp mot Erik och till sist
förgifta sin egen son; denna tendentiösa inställning hindrar ej, att
han haft händelserna från detta decennium betydligt klarare för
sig än från tidigare tid. Även då han kommer fram till vad
som tilldragit sig i början av 1360-talet, har han åtskilligt stoff
utöver det viktiga, som hämtats från Birgitta. Skildringen av
Valdemars tåg mot Oland och Gottland och den summariska
framställningen av inbördeskriget fram till slaget vid Gata vittna
härom. Särskilt bör framhållas, huru det för Birgitta
karaktäristiska (!) kravet på en inländsk konung och hennes skarpt
avvisande hållning mot det mecklenburgska furstehusets medlemmar
icke kvarlämnat det svagaste spår i Libellus. För dess
författare är den nye konungen den rätte, det är han som skall
återföra ’unitatem’ i landet.»
Häremot må först och främst framhållas, att Libellus är
en stridsskrift från c:a 1366. Vid denna tid hade den svenska
aristokratien under ett decennium legat i öppen eller förtäckt
kamp mot Magnus Eriksson. En pamflett, emanerande från
de mot denne konung fientliga kretsarna inom högfrälset, har
ingått i en mot monarken riktad propaganda, som i första hand
ventilerat hans s. a. s. mera aktuella försyndelser. Här har tyngd-
1 A. a., s. 166, noten.
2 A. a., s. 161 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
