Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Kraft, Salomon, Textstudier till Birgittas revelationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i3°
SALOMON KRAFT
moment i 1359 års avtal, som trolovningen mellan Håkan och
Margareta innebar. Att Libellus har liknande »tendens» mot Blanka
rörande samma avtals stipulation om landavträdelse till danske
konungen, vittnar om anslutning till Birgitta och ej om motsatsen,
helst som pamflettskribentens förvärrande av saken, då hos honom
hela Skåne föres på tal i stället för allenast Hälsingborg, »är gjort
med utgångspunkt frånBirgittas framställningavSkånefrågan».1 För
tydlighetens skull meddelar jag respektive källställen i parallelltryck.
Själlandskrönikan
Magnus, rex Suecie, et uxor sua,
regina Blanche, cum filio suo Haquino,
rege Noruegie, uenerunt ad regem
Val-damarum Hafnis.
Ubi idem Haquinus filiam
Valdamari iuniorem Margaretam, tunc
septi-mum attingentem annum, solenniter
de-sponsauit.
Magnus itaque — — regem
Valda-inaruin in auxilium uocauit, promittens
se urhem Helzingæ(l) resignaturum.
Libellus?
–regina–venit ad regem
crudelissimum Dacie — —.
Birgitta-revelationen.
Domina illa —- — querit de
se-inine lupi fruetum coniugij de fructo suo
contra voluntatem meam et verba mea.
Libellus.
[regina] — — promisit ei Scaniam
— — Et satis videbatur absurdum et
suspectum omnibus reginam intromittere
se de negociis talibus regni, rege in
domo pacifice residente.
Någon distinktion mellan Uppenbarelsernas och Libellus’
uppfattning av drottning Blanka kan alltså ej göras redan av det
skälet, att man bör beakta, det hithörande revelationer varken
äro samtida med Libellus eller inbördes. I själva verket
föreligga betydande likheter. Birgitta har från början en mot Blanka
ganska kritisk inställning. Redan c:a 1341 refereras i den
uppenbarelse, som sedermera numrerats VIII: 10, jungfru Marias ord,
att hon tagit drottningen och planterat henne långt bort i
främmande land »så som en kantfrätt fruktkärna, som ej var fager att
se utan besk att smaka och fadd att förtära».4 Gudsmodern
1 Andersson, ibidem. Se härom HT 1927, s. 13 f.
2 Annales Danici medii ævi, s. 185 f.
3 SRS III: i, s. 14.
4 »Die regine, quod ego, mäter misericordie, recepi eam tanquam
nucleum in pomo corrosum, qui non erat pulcher ad videndum sed amarus
ad gustandum et insipidus ad glutiendum. Verumtamen plantaui eam in
terram longinquam, vt portaret fruetum bonum.» STEFFEN (a. a., s. 167)
har översättningen: — — »så som en fräten(!) äpplekärna, som ej var fager
att se utan besk att smaka och vämjelig att svälja».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>