Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Kraft, Salomon, Textstudier till Birgittas revelationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i3°
SALOMON KRAFT
Libellus ligger måhända till tiden synnerligen nära konungens
och hertig Albrekts påbud om vårfrupenningen.1 Under alla
händelser faller pamfletten närmare dessa än de mot Albrekt
fientligt stämda revelationerna från c:a 1363. Man har ej
anledning att förmoda, att Birgitta vid 1360-talets mitt varit lika
avogt sinnad mot Albrekt som tidigare och alltså haft en från
Libellus avvikande uppfattning av konungen. Dennes och hans
faders påbud om vårfrupenningen utgöra ett ofrånkomligt intyg
om att i viss utsträckning samarbete etablerats i en angelägenhet,
som legat Birgitta varmt om hjärtat.2
1351 —1400, n:r 1622, i tre exemplar, varav det ena har på baksidan införd
revelationen om vårfrupenningen, Extra: 32). Termini för det äldre statutet
äro Albrekts tronbestigning i november 1363 och ärkebiskopens frånfälle
18 ra 1366 (höjer, loc. cit.). Förvisso har det tillkommit i samband med
utfärdandet av konungens påbud i juli sistnämnda år.
1 Andersson refererar (a. a., s. 153, not 1) min teori, att Libellus
tillkommit efter biskop Hemmings död i maj 1366 och tillägger: »Detta
antagande förefaller riktigt; i varje fall är detta parti senare än maj 1366».
Av de sista orden kan man möjligen bibringas uppfattningen, att jag
kommit med en kategorisk datering, vilket ej är fallet (se närmare HT 1927,
s. 25, not 4).
Andersson deklarerar (a. a., s. 171 f.) som sin uppfattning, att Libellus
utgör svar på Magnus’proklamation från Arboga av ^ 2 1365. Det är möjligt.
Om min med reservation gjorda datering av Libellus »förefaller riktig», tvingas
man emellertid till reflexionen, att svaret låtit väl länge vänta på sig. Man kan
i själva verket här intet bestämt säga. Det stöd, som Andersson (a. a., s. 172,
s. 248 och s. 253, not 2) tror sig ha funnit i den år 1394 utarbetade Libellus
Magnipolensis, är intet värt. Albrekt och de, som förfäktade hans sak, ha
säkerligen alltid framburit som sin uppfattning, att Albrekts val till kung skett
fullt »legitime» efter svensk lag (och för övrigt även efter all annan lag,
som kunnat åberopas). Libellus Magnipolensis bevisar därför intet, då det
gäller att närmare fixera den tidpunkt, då den c:a tre decennier äldre
stridsskriften tillkommit. Möjligt är, att den utgör svar på
arbogaproklama-tionen. Troligare är, att den föranletts först av Håkan Magnussons försök år
1366 att befria fadern ur fångenskapen; se om den i detta sammanhang
synnerligen beaktansvärda politiska bakgrunden Tunberg, a. a., s. 273 f.
och W. strecker, Die äussere Politik Albrekts II von Mecklenburg, s. 137 f.
(Jfr om Libellus som språkrör för den mot Magnus Eriksson fientligt
sinnade svenska aristokratien HT 1927, s. 11.)
2 Detta samarbete har självfallet i hög grad betingats av att Birgittas
söner ställt sig på konung Albrekts sida. Karl Ulvsson var en av de herrar,
som vintern 1362—63 gått i landsflykt till Gottland och varit med om
Albrekts inkallelse (Tunberg, a. a., s. 267). Hur nära han under de närmast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
