Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Hornborg, Erik, Finlands kristning. Studier till den kristna kyrkans grundläggning och första tider i Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FINLANDS KRISTNING
2 i i
endast en möjlighet: de fientliga härarna voro rekryterade bland
Novgorods östfinska bundsförvanter — kanske med förstärkning
av novgorodskt krigsfolk.1
Vidare ger skrivelsen vid handen, att kristendomen i
sydvästra Finland redan vid ingången av 1170-talet innehade en
så pass stark position, att dess maktmedel spelade en avsevärd
roll för de västfinska stammarna. Verkligt pålitlig var väl på
sin höjd en del av de egentliga finnarnas stam, men däremot
helt säkert den svenska befolkning, som i okänd omfattning
bebodde de sydvästliga skärgårdstrakterna, måhända även vissa
partier av fastlandskusten. Att omvändelseverket direkt
främjades och stöddes från Sverige intygas av själva brevet.
Förete källorna i övrigt några spår av de fejder, som bullan
»Gravis admodum» antyder?
Ovan ha omnämnts tavasternas krigståg till Ingermanland
1142 och 1149, karelarnas till Tavastland 1143 och svenskarnas
mot staden Ladoga år 1164. I det sistnämnda ha vi allt skäl
att se ett repressalieföretag, framkallat av novgorodernas direkta
eller indirekta fientligheter mot den del av Finland, som kort
förut kommit under svenskt inflytande. Från närmast följande
tider äro att nämna »kuronernas» härjningståg till Egentliga
Finland 1178, varvid biskop Rodulf eller Rudolf bortfördes i
fångenskap2, ryssarnas anfall på Åbo 11983 samt novgoroders
och karelares krigståg till Tavastland 1186 och 1191.4 Även
ödeläggelsen av Sigtuna år 1187 hör till sammanhanget, den
må ha verkställts av ester eller karelare. I betraktande av
källornas torftighet är detta vackert så och erbjuder en god
bakgrund för Alexander III:s skrivelse. Man får ett intryck av
en intensiv kamp mellan Öster och Väster — en kamp, vari
’ Ibland har den åsikten uttalats, att de härar, som hotat finnarna,
varit svenska korshärar. Så P. O. VON TÖRNE så sent som 1920
(.Medeltidsstudier, Historisk tidskrift för Finland 1920, sid. 6).
2 H. G. Porthan: Pauli fuusten Chronicon Episcoporum
Finlanden-siurn annotationibus et apparatu monumentorum illustratum (Åbo 1799), sid. II.
(Juustens krönika är även tryckt i Porthans skrifter, Helsingfors 1859.) —
Finlands medeltidsurkunder n:r 29.
3 juusten, sid. 12. — Den åsyftade orten är säkerligen
marknadsplatsen vid Korois.
4 Finlands medeltidsurkunder, nr. 32 o. 37.
14 — 29191. Kyrkohist. Årsskrift 1929.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
