Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Hornborg, Erik, Finlands kristning. Studier till den kristna kyrkans grundläggning och första tider i Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 O 2
EIRIK HORNBORG
Det finnes bevarade tvenne handelsfördrag mellan å ena
sidan Novgorod, å den andra tyskar och gotlänningar. Det ena
är från omkring 1262, det andra från omkring 1270. I båda
understrykes, att om någon gästar Karelen och det händer
honom något, så rör den saken inte Novgorod.1 Ar 1285 ger
Magnus Ladulås gotlänningarna rätt att segla till Karelen, dock
ej med vissa förbjudna varor.2 Och de ryska krönikorna vittna
om att under just dessa tider spänning och t. o. m. öppen
fiendskap var rådande mellan novgoroder och karelare. Ar 1269
ville Novgorods furste tåga mot karelarna, men avstod därifrån
på grund av folkförsamlingens anhållan. Men år 1278 drar
furst Dmitri i fält, straffar karelarna och intar deras land.3 Man
behöver knappast pressa källorna för hårt för att i dessa
notiser se en antydan om att Novgorods handelssupremati i
Väst-karelen efter mitten av 1200-talet begynt vackla inför de
västerländska sjöstädernas konkurrens. Och denna situation var det,
som svenskarna utnyttjade.
Tiden efter det andra korståget var påtagligen för kyrkan
och det svenska väldet i Finland en period av konsolidering
och uppsving. Den första i källorna omtalade biskopen efter
Thomas hette Bero eller Björn. Måhända utnämndes han först
i sammanhang med Birgers korståg. Han var bördig från
Västergötland och skall tidigare ha varit konungens kansler. Det
sistnämnda var även fallet med de båda följande biskoparna, Ragvald
(1258—66) och Catillus eller Kettil (1266—86). Detta tyder
dels på att kyrkan i Österland var föremål för statsmaktens
intresse och omvårdnad, dels på att konungamakten utövade ett
avgörande inflytande på biskopsvalen. De ute i världen sedan
länge existerande domkapitlen, vilka efter hand hade erhållit
rätt att välja biskop, för så vitt icke påven själv utnämnde en
sådan, organiserades som känt först under 1200-talet i Sverige,
och det är helt naturligt, att det periferiskt belägna Äbo stift
jämförelsevis sent erhöll sitt kapitel. Det skedde genom biskop
Catillus, och hans efterträdare Johannes, från 1290 ärkebiskop
i Uppsala, var den förste biskop i Finland, som valdes enligt
1 O. S. RYDBERG: Sveriges traktater I, nr. nr och 118.
2 Finlands Medeltidsurkunder, nr. 184.
3 Fin/ands medeltidsurkunder, nr. 139 och 165.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
